torsdag 30 april 2009

Tidigare än vi trodde!

Nu har vi äntligen fått dateringen av skelettet från slottet. Resultaten är väldigt spännande, det visade sig nämligen att mannen blivit begravd eller nedlagd mycket tidigare än jag först trodde. Analysresultaten visade att den unge mannen som vi påträffade liggande på mage begravdes på medeltiden, redan på 1200-talet!

C14 resultatet från Ångströmslaboratoriet i Uppsala har nu kommit och det visade sig att den unga mannen vars skelett vi nu hittat dog någon gång mellan 1210-1290 e Kr, alltså någon gång under 1200-talet. Analyssvaret var roligt och spännande av flera anledningar. Dels är den tidiga dateringen förvånande, själv hade jag gissat på 1500-1600-talet då den politiska oron var stor kring Kalmar. Dateringen visar att han istället är nedlagd under en period då det händer väldigt mycket på slottet.

Under den period som mannen begravts fick Kalmar sina stadsprivilegier och kungen, Magnus Ladulås, bestämmer att den kastal som tidigare utgjort försvaret på holmen skall byggas ut till en fästning som ett försvar mot eventuella hot söderifrån. Slottet såg alltså helt annorlunda ut under 1200-talet än vad det gör idag. Under den här tiden gick slottets ringmur där södra slottslängans vägg idag är uppbyggd och det betyder att mannen helt enkelt var nedlagd precis utanför dåtidens ringmur. Vad kan då ha hänt denne individ, vilka omständigheter kan ha lett till att han begravts på ett sådant sätt längs med slottets södra ringmur? Bär hans kvarlevor spår av en händelse vid slottet som vi förut inte har haft kännedom om?





En annan sak som är roligt med dateringen är att den blev relativt ”snäv” ändå. C14-dateringar resulterar alltid i ett årtal och en marginal på ett antal år, det brukar handla om ett tidsspann på ett eller ett par hundra år inom vilket dateringen ligger. Dateringar av senare material har ofta en tendens till att få ganska vida tidsspann, men provet från skelettet har alltså kunnat tidfästas till en period på ungefär 80 år.

Det fortsatta arbetet med skelettet från slottet kommer kanske att kunna ge oss några ytterligare svar kring vad som egentligen hände på slottet under den här tiden.

onsdag 29 april 2009

”Stads-GIS Köpingsvik” i hamn

I ungefär ett år har vi, Veronica Palm och jag, hållit på med ett projekt vi kallat Stads-GIS Köpingsvik. Sedan några veckor är det klart och överlämnat till länsstyrelsen.
Det var Riksantikvarieämbetet som via Länsstyrelsen Kalmar län gav oss medel för att digitalt lägga in alla arkeologiska undersökningar m m som gjorts i Köpingsvik på en karta och koppla den till en databas. Metoden kallas för GIS, en förkortning som står för Geografiskt Informations-System. Flera tidningar skrev om projektet när det startade. Liknande har redan gjorts för det medeltida Kalmar, Västervik, Gamleby och Vimmerby. Syftet är att man lätt ska kunna se, där många arkeologiska undersökningar gjorts och det ofta byggs, vad som grävts och var.


Stads-GIS:ets databas. Spännande uppgifter inom strikt ram.

Köpingsvik, ett par kilometer öster om Borgholm på Öland, är (om någon läsare inte känner till platsen) en livlig semesterort på sommaren – på vintern väsentligt lugnare! Kanske var rytmen densamma under vikingatid – tidig medeltid när handels- och hantverksplatsen låg här: en stor aktivitet när det var marknader och lugnare däremellan? I varje fall så finns under asfalt och gräsmattor rester av denna handelsplats och högre upp i terrängen också lämningarna efter en sten- och bronsåldersboplats. Nästan överallt kan spaden dessutom stöta mot gravar från forntiden. Eftersom exploateringstrycket är stort underlättar så klart en sådan här databas väsentligt för myndigheterna, speciellt som många fastigheter med åren byter namn.

Även Ulrika Söderström och Nicholas Nilsson har hjälpt till med att skriva in uppgifter i databasen. Med drygt 200 undersökningar, den äldsta från 1824 till den senaste, hösten 2008, har det blivit många poster, nästan 400. Det beror på att varje schakt på en undersökning lagts in och dessutom har tidsperioderna, sten-, brons- och järnålder, separerats i egna poster. Basen i arbetet har varit det arkeologiska register som 1990 gavs ut genom Riksantikvarieämbetets försorg inom projektet Medeltidsstaden.

Parallellt med Stads-GIS Köpingsvik har också en prototyp för ett s k Uppdrags-GIS gjorts, nu snart färdigt och för samma område. Det är Veronica Palm och Malgorzata Postula-Gorecka som har arbetat med det med hjälp av oss övriga. På en digital karta ska man kunna klicka på en punkt och se vad som gjorts där och få upp rapporten från undersökningen. Alla äldre rapporter har skannats, de yngre finns redan digitalt. För mig, som började gräva i Köpingsvik 1970, har det varit en tidsresa i dubbel bemärkelse.

Det är tänkt att dessa arbeten så småningom ska bli tillgängliga på Internet men först måste en rad tekniska frågor och tillstånd lösas. Så än så länge finns rapporterna ”bara” tillgängliga via länsmuseet, länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet eller ölandsbiblioteken, förutom den växande skara som nu finns på länsmuseets hemsida!

Hella Schulze, KLM

onsdag 22 april 2009

Fynd från Prästhagen konserverade

I ett tidigare inlägg berättade jag om de oväntade fynden i Prästhagen söder om Köpingsvik av en kam och ett bronsbeslag från medeltid. Föremålen har nu genomgått konservering.


Kammen och remändesbeslaget efter konservering. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM

Bronsbeslaget utgör ett så kallat remändesbeslag, det är försett med två hål och har som namnet antyder suttit fastsytt eller på annat sätt fäst vid änden på en läderrem. Beslaget är tillverkat i tunn bronsplåt med präglad/pressad dekor bestående av blomsterliknande mönster och pärlbårder, vilket gör att det tidsmässigt med viss säkerhet kan placeras i tidig medeltid (sannolikt omkring 1150-1250 e Kr).


Remändesbeslaget efter konservering. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM

Kammen är av typen dubbelhelkam, och är tillverkad i ett stycke troligtvis av älghorn. Kammen har ett distinkt rombiskt tvärsnitt, och ena sidans tänder är något grövre medan den andra sidans tänder är ytterst tunna och fina. Av förklarliga skäl är ingen av tänderna på denna sida bevarade till sin fulla längd, medan endast fyra av tänderna på den grövre sidan är avbrutna. Kammen har svagt konkava sidor, och är på både ovansidan och undersidan försedd med dekor av längsgående parallella linjer. Precis den här typen av kam förekommer i fyndmaterialet från flera medeltida städer, exempelvis Skara och Sigtuna, och på Öland har man hittat mycket snarlika exemplar bland annat inne i Köpingsvik, vid Borgholms slottsruin och i Eketorps borg. Typen har en ganska lång användningstid, från 1000-talet och upp i 1300-talet, men flera detaljer på vår kam gör att den troligtvis kan dateras till samma period som beslaget, d.v.s. omkring 1150-1250 e Kr.


Dubbelhelkammen efter konservering. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM


Som vi redan tidigare konstaterat gör de här fynden Prästhagen till en spännande plats rent arkeologiskt, inte för att sakerna i sig är så fina utanför att de visar att här finns lämningar från ett mycket intressant skede i Ölands och Köpingsviks historia. Vi vet ytterst lite om livet på landsbygden kring Köpingsvik vid denna tid, och en eventuell kommande utgrävning skulle kunna kasta mycket nytt ljus över platsen. Frågan ligger just nu hos Länsstyrelsen, som i samråd med exploatören ska ta ställning till vårt förslag om en fortsatt arkeologisk undersökning av de medeltida lämningarna i Prästhagen.

Konserveringen har utförts av 1:e konservator vid Kalmar läns museum Max Jahrehorn. För hjälp med typbestämningar av föremålen tackas härmed Johan Åstrand, Lena Thunmark-Nylén och Ny Björn Gustafsson. Om det är någon arkeolog eller annan därute som vet någon bra parallell till beslaget så tages tips tacksamt emot!


Ludvig Papmehl-Dufay, KLM

fredag 17 april 2009

Dokumentationsmaterial återfunnet!

Frustrationen har bytts till glädje!
I en låda återfanns det försvunna dokumentationsmaterialet till undersökningen i Kv Bagaren. Profiler, foton och renritningar förgyller nu min tillvaro. Nedan ser ni ett exempel på den renritade planen över en av de tre brunnar som hittades. Vackert eller hur?


Nu kan jag förhoppningsvis med hjälp av det återfunna materialet och kontakt med den arkeolog som en gång utförde undersökningen skriva en accepterbar rapport.
Tack för tipset om grovisen, jag skall hålla det i minnet.

Nicholas Nilsson, KLM

onsdag 8 april 2009

Något gammalt är på gång (I dubbel bemärkelse)

En 18 år gammal goding är på väg. Och då talar jag inte om en god maltwhisky utan en arkeologisk undersökning som blivit liggande i arkiven.

Åren 1990-91 gjordes en undersökning på Kv Bagaren på Kvarnholmen i Kalmar. Undersökningen omfattade material från 1600-talet och framåt men tyvärr blev en aldrig avrapporterad och nu har den hamnat på mitt bord. Det kommer att bli något av ett detektivarbete att få ihop denna rapport då en stor del av dokumentationsmaterialet är försvunnet och endast de dokument som styrde beslutsprocessen finns kvar. De fynd som hittades finns dock kvar och är ordnade och registrerade! Minsann!
I fyndmaterialet finns också en hel pall med hela glasflaskor som hittades vid undersökningen. Det skall bli spännande att se vad som gömmer sig i denna skattlåda!




En tidningsartikel från undersökningstillfället finns kvar och där finns också en bild på den undersökande arkeologen. Alltid något! Uppenbarligen undersöktes två brunnar, en smedja och resterna av en byggnad. Spännande eller hur?

De här gamla undersökningarna är lite frustrerande att jobba med då det oftast saknas information vilken skulle kunna bidra med mycket kunskap kring undersökningen. Vidare kan det också vara frustrerande att inte kunna skriva den fylliga rapport som undersökningen förtjänar. Vi får se vad som kan göras åt det hela.
Nicholas Nilsson, KLM

tisdag 7 april 2009

Den som gräver får se...

Den arkeologiska förundersökningen i Prästhagen på Öland som jag berättade om senast är nu avslutad, och resultaten blev på flera sätt oväntade och mycket intressanta. En fornlämning blev till två, och utifrån de hittills framkomna fynden att döma finns här lämningar dels efter en boplats från äldre järnåldern och dels efter en typ av fornlämning som vi egentligen vet väldigt lite om, nämligen ett medeltida gårdsläge på den öländska landsbygden.

Boplatsen från den äldre järnåldern sticker bara in i områdets norra del, och har med stor sannolikhet sin huvudsakliga utbredning utanför det område som ska bebyggas. Inom förundersökningsområdet hittade vi ett 20-tal anläggningar från denna fornlämning, främst i form av eldstäder men också en större avfallsgrop innehållande lerklining (rester efter lertätade väggar), ett järnföremål och en skärva keramik av äldre järnålderstyp.


I en avfallsgrop hittades en kam och ett bronsbeslag från 1200-talet. Liknande kammar har hittats såväl i det närbelägna Köpingsvik och i Eketorps borg på Öland som på mer avlägsna platser, exempelvis Sigtuna.

I den södra delen av området och tydligt rumsligt separerat från järnåldersboplatsen identifierades ett område med ett stort antal anläggningar i form av avfallsgropar, stolphål och eldstäder. Många anläggningar innehöll obrända ben från får, svin, höns mm, men fynden av föremål var ytterst få. I en avfallsgrop (för övrigt den svarta grop som syns närmast kameran på bilden i det förra inlägget) hittades dock ett dekorerat bronsbeslag och kam av ben eller horn. Fynden kan på typologisk väg preliminärt dateras till 1200-talet, vilket gör platsen ytterst intressant. Vi befinner oss som tidigare nämnts omkring 500 m söder om Köpingsvik, en plats som från vikingatid och fram till 1200-talet var en blomstrande handelsplats. Har vi hittat läget för en enkel gård strax utanför handelsplatsen, eller är det en plats av mer speciell betydelse?

Efter avslutad förundersökning har vi nu föreslagit för länsstyrelsen att en särskild arkeologisk undersökning, eller en sk slutundersökning, utförs där det medeltida gårdsläget (?) undersöks mer i detalj. Förhoppningsvis kommer en sådan undersökning till stånd, och förhoppningsvis kan vi då få reda på mer om vad den nyupptäckta medeltida fornlämningen i Prästhagen söder om Köpingsvik representerar. Vi lär få anledning att återkomma om detta spännande fynd.

Ludvig Papmehl-Dufay, KLM