fredagen den 18:e december 2009

Gladhammarrapporten är på gång!

Just nu pågår de t sista intensiva arbetet med att färdigställa förundersökningsrapporten från sommarens undersökningar som utfördes vid gruv- och Hyttområdet vid Gladhammar.

Ja nu sliter vi för fullt för att bli färdiga med rapporten. Det är ju ett massivt material som blev insamlat under de tre veckor som undersökningen höll på. Detta kommer också att visa sig då rapporten tenderar att bli tämligen tjock(!).

I somras fick vi också möjlighet att, med hjälp av en mobilkran, hissas ned i gruvhålen för att ta en titt. Detta har vi bloggat om vid ett tidigare tillfälle. Nu tänkte vi att vi skulle erbjuda alla er andra att följa med ner i gruvornas djup. Vi har sammanställt en liten film som togs nere i gruvan. Man får en lite känsla av hur det ser ut därnere, även om det naturligtvis inte slår den äkta upplevelsen. Filmen är tagen på ca 10 m djup och man ser tydligt sår av den brytning som skett på platsen framförallt genom tillmakning dvs eld. Detta syns som små ”negativa” bulor i väggarna, nästan som om man tagit en glasskupa och tagit ett tag i bergväggen.

Har ni ljud på datorn kan ni också höra lite av det ljud som var högst påtagligt där nere, mämligen droppandet av vatten.


Mycket nöje!


Nicholas Nilsson
KLM





video

måndagen den 7:e december 2009

Forskning på långtid

Efter två och ett halvt år som grävling på Länsmuseet i Kalmar tar jag nu tjänstledigt i två år. Från den första november 2009 och två år framåt är jag anställd på Högskolan i Kalmar, snart Linnéuniversitetet, och ska ägna mig åt forskning på heltid.

Tjänsten kallas "postdoktor", och tanken är att den ska bereda möjlighet för fortsatt forskning efter avslutad forskarutbildning och doktorsexamen. Jag blev klar med min doktorsavhandling i Stockholm 2006, och efter några år i myllan får jag nu alltså sätta mig vid skrivbordet igen. Förra gången handlade det om Öländsk stenålderskeramik från omkring 5000 f Kr, så kallad gropkeramik. Nu tar jag klivet ca 500-1000 år tillbaks i tiden och startar ett forskningsprojekt kring den tidigaste stenålderskeramiken på Öland, trattbägarkeramiken, och det ölänska jordbrukets ursprung.

Mitt postdoktor-projekt har fått namnet "Keramik och jordbruk under neolitikum" och går ut på att med olika metoder undersöka trattbägarkeramikens relation till det tidigaste jordbruket på Öland. Tidsmässigt kommer jag att befinna mig i bondestenålderns början, tidigneolitikum ca 4000-3300 f Kr. Under 2008 undersökte jag och kollegor från KLM två boplatser från denna tid på Öland, i Resmo respektive Runsbäck. I Resmo hittade vi ett fyndrikt kulturlager högt upp längs landborgssluttningen, innehållandes bland annat stora mängder skärvor från fint dekorerade tidstypiska keramikkärl från ca 3800-3300 f Kr. Platsen är av stort intresse inte minst för närheten till de fyra stenkammargravar, så kallade megalitgravar, från bondestenåldern som finns i socknen. En av dessa ligger strax norr om kyrkan precis vid vägen (se bild) och de övriga tre ligger i Mysinge i södra delen av socknen. Boplatsen som vi undersökte i Runsbäck är unik på så sätt att vi här fick möjlighet att upptäcka och undersöka ett boningshus från ungefär 3600-3300 f Kr. Kring huset fanns rikligt med fynd, bland annat stora mängder keramikskärvor från fint dekorerade tidstypiska trattbägare. Keramiken från Resmo och Runsbäck kommer nu att utgöra grundmaterialet i mitt forskingsprojekt.


Exempel på trattbägarkeramik från Resmo. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.


Exempel på trattbägarkeramik från Runsbäck. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.

En fråga som har sysselsatt en del tidigare forskning har varit vilken roll odling respektive boskapsskötsel spelade i stenålderns jordbruk på Öland. Genom att vrida och vända på det material som vi nu har grävt fram, och genom att låta utföra kemiska analyser på keramiken från Resmo och Runsbäck, hoppas jag nu kunna få en del svar som kan belysa denna fråga. De samlade resultaten kan sedan sättas in i ett större sammanhang, där andra intressanta frågor kan ställas. Hur kommer det sig t ex att man under början av bondestenåldern byggde (minst) fyra megalitgravar i Resmo? Inga andra sådana gravar är kända på Öland, och närmaste megalitgrav i östra Sverige finns i Alvastra på östra sidan om Vättern. Gravar av den här typen är annars vanliga bland annat i Skåne och i Falbygden i Västergötland, och förknippas starkt med trattbägarkulturen och det tidiga jordbruket.


Megalitgraven norr om Resmo kyrka. Foto Magnus Petersson/KLM.

Även om jag nu alltså tar paus från Kalmar läns museums arkeologienhet, så kommer jag att fortsätta figurera här på bloggen. Framöver kommer en mer utförlig presentation om vad det är jag tänkt göra i min forskning, och successivt kommer jag också att skvallra lite om hur arbetet fortskrider. Inom ramen för forskningen kommer jag också att hålla lite föreläsningar i olika sammanhang, även dessa berättar jag så klart om här. En teaser är att jag ska hålla en populärvetenskaplig föreläsning i samband med Linnéuniversitetets stora invigningshelg i början av februari 2010. Mer info kommer!


Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet