torsdag 10 juni 2010

Gladhammarundersökningen pågår för fullt!

Nu har vi hållit på ett par veckor och arbetet fortskrider enligt planerna. Det är enorma mängder sten som skall forslas bort men när det är gjort framträder ett nytt landskap där stenhögarna tidigare utbredde ut sig – det nakna berget.



Med maskin och handkraft blottläggs berget.

Vägen ned till berget är ganska mödosam, som jag nämnde förra gången. Men det är mödan värt eftersom det kommer mycket spännande saker i de tjocka stenvarpen. Allt som vi hittar dokumenteras på olika sätt, allt mäts in med totalstation, det mesta fotograferas och en del ritas. Det som ritas är sådant som är speciellt intressant och som behöver lyftas fram i dokumentationen för att bättre kunna tolkas.


Här mäts en yta med rostar in samtidigt som dess profil ritas.

Olika saker framträder när vi arbetar oss ned genom varpen. Vi har tex hittat flera husgrunder vilkas funktion naturligtvis kan kopplas ihop med gruvdriften på platsen. Det har också kommit spår av ”försök” till brytning sk skärpningar, där men helt enkelt gjort hål i berget för att se om där finns malm at bryta.


Denna husgrund såg åter dagens ljus vid schaktningarna i de tjocka stenvarpen.



Här ses en skärpning med tydliga spår av tillmakning dvs man har eldat på berget.

I anslutning till ett av gruvhålen har det funnits ett smält verk med en ugn. Resterna av byggnaden syntes som rader av stensyllar där väggarna en gång stått. Själva ugnen var uppbyggd med större stenar vilka vilade direkt på berget. Den värme som denna ugn framkallade var så stark att det underliggande berget än idag visar spår av processen.



Den plats där smältugnen stod. Berget är kraftigt eldpåverkat, rosa till färgen och sprucket av den intensiva värmen.





I samma område hittade vi också en del föremål vilka en gång varit redskap vid brytning.




En tegelsten hade en tydlig märkning vilken kan ge information om varifrån teglet som användes på platsen kom.


Pusselbit efter pusselbit kommer fram vilket ger ny information om gruvbrytningen vid Gladhammars gruvor.

Vi håller på ett par veckor till så håll utkik efter nästa blogginlägg!

Nicholas Nilsson
KLM








onsdag 9 juni 2010

Slottsskeletten daterade

För ett tag sedan kom svaren på 14C-proverna från skeletten funna på Kalmar slotts borggård. Tack vare finansiering från Björkmanska fonden kunde proverna sändas iväg till Tandemlaboratoriet i Uppsala tidigare i år. Som ni kanske minns kommer proverna dels från individer funna i samma schakt som ”den döde på slottet”, 1200-talsmannen som hittades begravd på mage i februari förra året på Kalmar slotts södra förgård. Dels kommer proverna från två andra individer som hittats under tidigare utgrävningar på slottets borggård.

Provresultaten blev delvis vad vi hade räknat med, men delvis ändå något förvånande. Proverna visade nämligen att de döda alla avlidit mellan mitten av 1400-talet och 1600-talets andra hälft. Åtminstone någon av individerna funna i samma schakt kunde ha tänkts komma från samma sekel som 1200-talsmannen. Detta var alltså inte fallet, vilket gör att ”den döde på slottet” är desto mer unik.


Ett av de nu daterade skeletten tycks ha avlidit av ett skarpt hugg i huvudet. Brottytorna runt såret är dock rätt ljusa och det är möjligt att skadan har uppkommit när skallen återfanns 1969.

Att flertalet av de döda skulle härstamma från den sena medeltiden och vasatiden kom dock inte som någon överraskning. I och med sitt utsatta läge nära den danska gränsen och de under tidsepoken frekvent förekommande stridigheterna har slottet under sin historia fått utstå en mängd belägringar och anfall. Bland de blodigaste striderna som Kalmar stad och slott har varit med om är Kalmarkriget 1611-1613. Runt om kring i Kalmar med omgivning finns det massgravar från denna konflikt. 1911 hittades under Kalmar domkyrka en bit av vallen på den skans som har legat på platsen tillsammans med de jordiska kvarlevorna av 65 stupade soldater. 1932 hittades skeletten av vad som syntes vara sju unga män mitt i Västra Vallgatan. Ingen datering har gjorts på dessa individer, men svåra strider stod på Kvarnholmen under Kalmarkriget och det är inte osannolikt att det rör sig om stupade från kriget. En massgrav som sannolikt härrör från samma krig finns ute på Varvholmen och på Norra Skallö har människoben återfunnits vid den där belägna skansen. Människoben som troligen kommer från samma konflikt har utöver detta hittats på fler ställen i Kalmars omgivning.

Det kan vara rimligt att anta att de flesta av skeletten från slottet kommer från just Kalmarkriget, men århundraden av krig lämnar flera alternativ att välja mellan. Under åren 1503-1510 belägras slottet nästan konstant av svenska trupper. Detta har att göra med att de svenska stormännen i augusti 1501 sade upp sin tro och lydnad till den danske unionskungen Hans. De flesta av kung Hans stödpunkter i Sverige föll sedan rätt snabbt, men Kalmar slott var ett av de fästen som var betydligt mer svårintagligt. Även om slottet vid flera tillfällen kunde undsättas av danskarna med båtar som förde in förnödenheter och färskt manskap kom dessa inte särskilt ofta. De personer som avled under denna tid inne i borgen av olyckor, sjukdomar eller direkta krigshandlingar bör ha fått sin sista viloplats innanför slottets murar.

Det som skulle kunna ge fler svar nu är osteologiska analyser av skeletten eller nya undersökningar för att kartlägga om fler individer finns begravda i slottets södra förborg. Detta ligger i sådana fall på en obekant framtid och för tillfället får de döda fortsätta att vila i mark och magasin innan de berättar mer om för oss om deras liv och samtid.

Karl-Oskar Erlandsson, Kalmar läns museum

fredag 4 juni 2010

Dagens tips...

...är att ladda inför tisdag nästa vecka, då man ska bege sig till Kasimirsborg för visningen av de nyligen funna fantastiska hällristningarna från bronsåldern! Visningarna anordnas av professor Joakim Goldhahn vid Linnéuniversitetet i samarbete med Västerviks kommun.



/Ludvig