onsdagen den 25:e maj 2011

Fältsäsongen är i full gång

Just nu befinner sig jag och en kollega oss strax utanför Västervik och ”njuter” av försommarvädret, ömsom sol, ömsom regn och en hel del hårda vindar. Ena timman är det sommarvarmt och nästa står man huttrar i snålblåsten eller står blöt i regnet. Oavsett vilket är det skönt att komma ut och arbeta i vår natur och våra kulturlandskap. Själv är jag ny på museet men inte inom gebitet, jag har jobbat som arkeolog och osteolog några år - från Haparanda i norr till Ölands sydspets i söder. Detta är ett av mina första uppdrag under årets fältsäsong och på Kalmar läns museum – vilket gör att det mesta känns nytt och spännande trots att det är en del av vår arkeologiska vardag. Detta är också händelsevis mitt första inlägg på denna blogg.

Med fältsäsongen menas den period på året när museet är ute och gör arkeologiska utredningar, förundersökningar och särskilda undersökningar. Vad som menas med dessa begrepp återkommer jag strax till. Fältsäsongen kan i regel påbörjas ganska snart efter det att snön smält bort, dock bör marken ha torkat upp innan man kan köra ut maskiner och börja gräva.

De ovanstående begreppen är namn på det som är basen för museets arkeologiska undersökande verksamhet. Dessa utförs på beställning av länsstyrelsen som ett led i samhällsplaneringen – ofta i förberedande syfte inför byggen av olika slag. Steg 1 är en arkeologisk utredning, denna syftar till att fastställa om det finns några fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar inom ett specifikt område. Utredningens verktyg är databasar såsom Lantmäteriets historiska kartor, Riksantikvarieämbetets databas för fornlämningar Fornsök, tidigare rapporter och forskning som berör området samt lokalhistorisk litteratur mm. Utöver detta görs en fältinventering, dvs man går över området och söker efter synliga lämningar till exempel gravhögar, husgrunder, röjningsrösen mm. eller markörer i landskapet som visar på äldre tiders bruk, såsom åkerhak, stenröjda ytor, terrasseringar. Ibland kompletteras detta med sökschaktning. Resultatet leder till en rapport som utgör ett underlag dels för länsstyrelsen för framtida beslut dels för den som vill bygga som underlag för hur hans eller hennes projekt kommer att påverkas av de kulturhistoriska värdena.

Just nu är jag och en kollega ute på ett av våra första uppdrag för Kalmar läns museum och gör just en arkeologisk utredning strax utanför Västervik. I just denna utredning ingår sökschaktning som en metod för att säkerställa huruvida några fornlämningar under mark berörs. Fornlämningar under mark kan vara olika typer av boplatslämningar såsom stolphål efter olika byggnader eller avgränsningar, härdar, kokgropar eller gravar som inte har någon synlig markering ovan mark mm.

På bilden ovan sökschaktar min kollega (i gul dress) tillsammans med en grävmaskinist.

Än så länge har vi inte hittat några tydliga spår efter förhistorisk aktivitet inom vårt arbetsområde men vi har fortfarande ett stort område kvar att leta på. Vi har dock hittat en bebyggelselämning av nyare slag.

På bilden ovan kan man se väggarna som ser ut som jordvallar uppbyggda av jord och sten samt två nu omkullfallna stenposter som fungerat som ingång. Själva rummet är delvis nedgrävt och på golvet ligger ett antal huggna stenar som sannolikt ingått takets konstruktion. Byggnaden har sannolikt sett ut som en jordkällare eller ängslada och torde vara från 1700-, 1800- eller 1900-talet.

Det är inte alltid man finner fantastiska lämningar eller spår som skriver om vår historia och i just detta fall verkar det inte bli så :/

För att återkomma till dom andra två arkeologiska begreppen; arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning så är de steg 2 respektive 3 i den uppdragsarkeologiska processen. Förundersökningen tar vid när man vet om att en fornlämningen finns inom arbetsområdet och syftar till att dels begränsa den, dvs avgöra dess storlek, dels att beskriva den och ibland också att daterad den. Förundersökningen ska fungera som ett beslutsunderlag för Länsstyrelsen men också som grund för att beräkna vad en särskild undersökning ska kosta – några av de saker man behöver veta för detta är vilken typ av lämning det är, vilken utbredningen den har och vilken vetenskaplig potential den har.

Utifrån detta kan länsstyrelsen besluta om man får göra ett ingrepp i fornlämningen eller inte. Om man beslutar att ett sådant för göras så ska fornlämningen dokumenteras, undersökas och tas bort. Detta är det sista steget i den arkeologiska uppdragsprocessen, arkeologisk särskild undersökning eller om man så vill en utgrävning. Tanken är dock att detta inte ska vara det sista steget eftersom slutundersökningen ska leda till möjlighet för forskare och allmänhet att använda den insamlade kunskapen.

Jag återkommer dock till dessa andra steg framöver när jag är ute på uppdrag som handlar om detta.

Magnus Reuterdahl, Kalmar läns museum.

torsdagen den 12:e maj 2011

Bokrecension: Medeltida borgar!

Strax före jul prövade vi ett nytt grepp här på bloggen, att presentera recensioner av intressanta och läsvärda böcker som på något sätt knyter an till vårt tema, arkeologi i Kalmar län. Första recensionen mottogs väl, och här kommer därför ytterligare en. Boken denna gång heter "Medeltida borgar. Maktens hus i Norden" och är skriven av docent Martin Hansson, verksam arkeolog vid Smålands museum/Kulturparken Småland i Växjö. Boken är utgiven på förlaget Historiska Media.


Är en borg en befästning? Ett traditionellt svar vore givetvis ett ja på frågan. Martin Hansson vill dock ge en mer nyanserad bild av de medeltida borgarna. Borgarna har också varit arbetsplatser och bostäder åt tjänare, knektar, pigor, drängar, murare och snickare. Främst har dock borgarna varit residens åt sina borgherrar och som sådana har de haft höga krav på sig gällande bekvämlighet och som statusmarkörer, både gentemot sina underlydande och mot sina gelikar. I flera fall har detta gått så långt att man har omskapat det om givande landskapet och grävt dammar, anlagt vallgravar och slängt upp jordkullar. Läget har också varit viktigt, det finns flera exempel på att man övergivit en tidigare borg och uppfört en ny liggandes mer avskilt och kanske på ett näs eller en holme vid en sjö. Dåtidens sinnebild för hur en aristokratisk herreman skulle leva har varit eftersträvansvärd för det övre samhällsskiktet i det medeltida Europa. Och sinnebilden var just en ädel, nobel och gudfruktig riddersman boendes i en borg. Martin Hansson visar i sin bok på att befästningsfunktionen ofta inte varit den viktigaste funktionen för en borg och ibland de tycks de fortifikatoriska inslagen snarast vara av symbolisk karaktär. Sen är det givetvis stor skillnad från borg till borg, det småländska frälsets små borgar kan knappast mäta sig mot kungamaktens mäktiga anläggningar som Kalmar och Borgholms slott. Vi får i boken veta att Kalmar slott under 400 år belägrades 22 gånger som vi känner till. Slottet var en så pass formidabel fästning att den aldrig föll i strid utan endast när besättningen kapitulerade eller bytte sida.

Martin Hansson arbetar till vardags vid Smålands museum och är docent inom historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han har en gedigen kunskap inom sitt ämne och det märks. Det är med van hand som han presenterar inte bara borgen och dess mångfacetterade funktioner utan man får också en god och lättillgänglig historik över det medeltida samhälle som borgarna fungerade i. En strid ström av borgar tas upp i boken, men det är inte som guidebok bokens styrka ligger. Är man ute efter detta är istället Det medeltida Småland utgiven av samme författare år 2008 att rekommendera. För en mer vetenskaplig översikt och studie av de medeltida borgarna i Sverige är Christian Lovéns Borgar och befästningar i det medeltida Sverige från 1996 mer passande litteratur. Men vill du förstå hur borgarna har använts, varför de ligger där de ligger och vilken roll de haft inom dåtidens samhälle, då är Medeltidens borgar boken för dig. På de 230 sidorna förklaras allt ifrån borgens funktion i strid till hur det var att leva på en borg och hur borgarna utvecklades och varför de försvann. Boken är skriven så att du inte behöver vara historiker för att förstå och uppskatta innehållet, detta utan att ge avkall på fakta eller förenkla innehållet.


Skillnaden är stor mellan kungamaktens Kalmar slott...



...och frälsemannens Krönsborg i trä.

Min egen upplevelse av boken är att dess styrka inte enbart ligger i att Martin Hansson har valt att använda ett vitt borgbegrepp och inte endast fastnar vid en aspekt av borgarnas funktion utan behandlar alla borgens egenskaper. Boken visar också på den heterogenitet som medeltidens borgar uppvisar. Bara här i länet kan vi uppvisa stor skillnad, från kungamaktens magnifika borgar i form av Kalmar slott och Borgholms slottsruin, till försvarskyrkor som kyrkan i Kläckeberga och Källa ödekyrka och frälsets egna borganläggningar som Krönsborg och Sverkers udde i Vimmerbytrakten. Jag kan rekommendera boken till alla som är intresserade av både borgar och det medeltida samhället. Läs boken och åk sedan ut och upplev de borgar som finns i din trakt med en annan förståelse.

Karl-Oskar Erlandsson