fredag 23 mars 2012

Att hylla en saknad kollega

I slutet av förra veckan hölls ett heldagsseminarium på Linnéuniversitetet i Kalmar läns museums regi kring arkeologin i Köpingsvik på Öland. Syftet med seminariet var inte enbart att lyfta fram en spännande plats som Köpingsvik och Öland utan kanske främst för att hylla en mycket saknad kollega, den framlidna Hella Schulze, och hennes livsgärning inom arkeologin på Öland.

Under sin långa karriär som arkeolog arbetade Hella tillsammans med många personer, varav några kom till Kalmar för att med sina föredrag berika seminariet. Först ut var museets Kenneth Alexandersson som berättade om stenålder i Köpingsvik. Utifrån resultaten från ett par grävningar, däribland förundersökningen på Köpinggården (rapport kommer inom kort) samt gravfyndet på Tings Ene, visade han att det trots de rika gropkeramiska lämningarna på orten finns material som tyder på att området varit utnyttjat betydligt längre än vad som tidigare varit känt.


Utgrävningen vid Tings Ene, 2007. Foto: KLM.

Kerstin Lidén från Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet höll ett intressant föredrag om amning under forntiden. I en jämförelse mellan två olika järnåldersgravfält med övervägande barngravar, Triberga och Bjärby på östra Öland, studerades och analyserades skillnader i diet, då främst amningslängd, hos de gravlagda barnen för att på så sätt finna svar kring t.ex. dödsorsaker. Majoriteten gravlagda barn i Triberga har, till skillnad från barnen i Bjärby, dött före sex månaders ålder vilket tidigare tolkats som resultatet av undernäring. Lidéns studie, vilken baserades på analys av data från stabila isotoper från tänder och ben, visade att det funnits en stor variation i amningslängd hos båda barngrupperna men att det inte finns någon entydig skillnad i amningslängd. Dock fanns det skillnader i vilken kompletterande föda som getts i samband med amning. I Triberga tycks det ha varit vanligare att man använt kolhydratrika spannmålsprodukter med låga proteininnehåll som komplement till amningen. Detta kan i sin tur ha varit en bidragande orsak till den för tidiga döden hos Tribergabarnen.

Efter detta kom en rad spännande föredrag med fokus på Köpingsvik. Charlotte Hedenstierna-Jonson från Historiska museet i Stockholm berättade om två speciella gravar som, trots att de gravlagts med knappt ett sekels mellanrum, visar två kvinnor med ett religiöst uppdrag men som tycks representera varsin sida av religionsskiftet hedendom/tidig kristendom. Därefter höll Gustav Trotzig ett underhållande och intressant föredrag om ett skattfynd gjort 1775 i Köpingsvik där 1700-talets fyndhantering sattes i perspektiv till den nya tidens forskning.

Johan Åstrand, Kulturparken Småland, berättade om utgrävningarna i Prästhag 2009 där en väl sammanhållen, tidigmedeltida gårdsmiljö påträffades. Med stöd i historiska kartor och det arkeologiska källmaterialet diskuterade han möjligheten att gården varit Köpingsviks första prästgård.


Besök i Köpings kyrka för att se samlingen med runstensfragment. Foto: KLM.

Seminariet avslutades med en halvdagsexkursion till Köpingsvik på fredagen i strålande solsken där vi bland annat fick se de fina runstensfragmenten i Köpings kyrka och se många av de platser som varit så betydande för Köpingsviks forntida historia. Exkursionens sista stopp blev sedan Hellas viloplats på Löts kyrkogård innan vi återvände till Kalmar.

Vi vill passa på att tacka samtliga föredragshållare;
Ole Stilborg, Gunilla Eriksson, Magnus Petersson, Kerstin Lidén, Charlotte Hedenstierna-Jonson, Gustav Trotzig, Laila Kitzler Åhfeldt, Johan Åstrand, Marie Sundqvist och Lena Ericsson
liksom alla som deltog för ett par trevliga dagar!

Vi på Arkeologienheten hoppas att detta bara var det första i raden givande seminarier som hålls i vår regi. Håll nu utkik efter den kommande publikationen från seminariet!

Vid pennan,

Ulrika Söderström, KLM

måndag 5 mars 2012

Från gård till gård

Hösten 2011 fick Kalmar läns museum i uppdrag att utföra en arkeologisk förundersökning strax sydöst om Borgholm, i närheten av Strömbacka, i samband med en kabeldragning. Undersökningsområdet begränsades till en sammanhängande bebyggelse- och kulturlandskapsmiljö bestående ett stråk, i nordostlig-sydvästlig riktning, hägnadssystem och husgrunder. Kabeldragningen och undersökningsområdet kom att beröra den fasta fornlämningen RAÄ Räpplinge150:3, ett hägnadssystem.
Fig 1. Fornlämningskarta efter ekonomiska kartan.
Orange markering visar platsen för de undersökta stensträngarna.
Lantmäteriverket: tillstånd 507-98-2848.


Hägnadssystemet utgörs av en väg med två parallelligande stensträngar som sträcker sig över en cirka 500 meter lång sträcka och ansluter till husgrunder både i norr och i söder. Idag är lämningarna till stora delar överväxta med slyvegetation. Utmed fastigheten Borgholm 8:25 finns en traktorväg som förbinder en åker i söder med en grusväg i norr och skär igenom hägnadssystemet. Det är här som kabelschaktet kom att dras och möjliggjorde att tidigare okända delar av hägnadssystemet kunde komma i dager. Resterna av hägnadssystemet täcktes här av uppemot 0,6 m tjocka massor matjord med tegel. Det var endast botten av stensträngarna som fanns bevarade. Troligen hade överdelen av stensträngarna grävts bort inför beredningen av den nu befintliga traktorvägen.

Stensträngarna framträdde som två separata välvda stenpackningar som fortsatte under schaktkanterna på ömse sidor. Den södra stensträngen var 2,8 m bred och 0,45 m hög, den norra stensträngen var 4,2 m bred och 0,4 m hög. Vägen mellan stensträngarna uppmättes till 2 m i bredd och kännetecknades av spridda stenar. Stenmaterialet i stensträngarna, som i huvudsak kännetecknades av kalkstenar, varierade från knytnävestora stenar upp emot enstaka större markfasta hällar. Fyllningen mellan stenarna utgjordes i huvudsak av kalkgrus.

Fig 2. RAÄ Räpplinge 150:3: hägnadssystem. Från norr.
Foto Kalma läns museum.


Att ett stort antal av stenmurarna på Öland tillhör samma tidperioder som husgrunderna framgår av de mönster de bildar tillsammans. Den samlade arkeologiska forskningen talar för att husgrunderna på Öland var i bruk under järnålder ända fram till omkring 700 e Kr och därför kan man sluta sig till att hägnadssystemen också härrör från samma period. Den vanligaste uppfattningen är att dessa hägnadssystem har haft en praktisk funktion att hägna in landskapet och möjligen har dessa tillkommit för att förhindra djuren från att beta av omkringliggande åker och ängsmark. Därför är en trolig tolkning att de undersökta stensträngarna anlades för att hänga in en fägata som gick mellan gården i norr och gårdarna i söder.

torsdag 1 mars 2012

Seminarium till minne av Hella Schulze

För en tid sedan förlorade vi tragiskt en trogen och omtyckt medarbetare. I september 2010 avled Hella Schulze efter en tids sjukdom. Vi vill nu hedra Hella genom att kalla till ett seminarium i Kalmar den 15 mars 2012, program enligt nedan. Seminariet anordnas som en heldag, med en exkursion till Köpingsvik på förmiddagen nästkommande dag. Föredragen kommer att publiceras i en minnesskrift som ges ut under hösten 2012.


Hella glad vid sållet, vid utgrävningen av den tidigmedeltida gården i Prästhag sommaren 2009.

Hella kom till Öland i slutet av 1960-talet genom Ulf-Erik Hagbergs arkeologiseminarium i Uppsala. När Riksantikvarieämbetets Ölandskontor startades 1969 var hon med ombord, och hon arbetade där fram tills kontoret lades ner 1984. Hon stannade kvar på Öland och fortsatte jobba för Riksantikvarieämbetet, och till Kalmar läns museum kom hon 1990. Under mer än 40 år ägnade sig Hella åt arkeologi på Öland, och hela tiden har Köpingsvik återkommit som en plats för otaliga arkeologiska ärenden och spännande fynd. Mycket av hennes kunskap har hamnat i tryck i olika sammanhang, men det är också ett fantastiskt levande arkiv som nu försvunnit för alltid.

Att Hellas minnesseminarium till stora delar skulle handla om Köpingsvik kändes självklart, även om andra aspekter av öländsk arkeologi också kommer att beröras. Seminariet hålls i sal 312 i Nisbethska huset, Linnégatan 5 i Kalmar. Programmet är som följer:


Torsdagen den 15 mars

9.00–9.15 Introduktion, Per Lekberg

9.15–9.45 Stenålder i Köpingsvik. Kenneth Alexandersson

9.45–10.15 Gropkeramiken från Köpingsvik. Ludvig Papmehl-Dufay & Ole Stilborg

10.15–10.30 Fika

10.30–11.00 Vem rörde om i grytan? Gunilla Eriksson

11.00–11.30 Järnålderns barngravar i Triberga. Magnus Petersson

11.30–12.00 Att ammas eller inte ammas, det är frågan. Kerstin Lidén

12.00–13.15 Lunch


13.15–13.45 Särskilda kvinnor i Klinta. Charlotte Hedenstierna Jonson

13.45–14.15 Den magiska silverskatten från Klinta. Gustaf Trotzig

14.15–14.45 3D-scanning av runfragmenten i Köpings kyrka. Laila Kitzler Åhfeldt

14.45–15.00 Fika

15.00–15.30 Köpingsvik under tidig medeltid. Ulrika Söderström

15.30–16.00 Prästhag och det tidigmedeltida Öland. Johan Åstrand

16.00–16.30 På jakt efter Ölandshästarnas närmaste släkt. Marie Sundquist, Hella Schulze† , Lena Ericsson, Leena Drenzel

16.30–17.00 Avslutning, Per Lekberg

18.30–? Middag



Fredagen den 16 mars

09.00. Avresa med buss från Nisbethska (Linnégatan 5) mot Öland och Köpingsvik. Vi beräknas vara tillbaks i Kalmar vid 13.00.


Varmt välkomna!

/Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/LNU