onsdag 23 januari 2013

Gravar och murar vid Ventlinge kyrka, Öland

Under vinterhalvåret sitter vi arkeologer för det mesta och sammanställer dokumentationen från sommarens grävningar, men det kommer sig ibland i brådskande ärenden att vi måste ut även på vintern. Då gäller att ta fram vinterkläderna och med mössan på bege sig ut i snö och kyla. Så kom det sig att en arkeolog från Kalmar läns museum åkte från Kalmar ned till södra Öland under några vinterdagar för att utföra en så kallad schaktövervakning vid Ventlinge kyrka.

Runtom Ventlinge kyrka skulle man gräva för nya rör för vatten och avlopp till kyrkan. Då Ventlinge kyrka har gamla anor som går tillbaka till 1100-talet var det angeläget att ingreppet övervakades av en arkeolog. Till stora delar skulle de nya rören grävas ned på samma ställe som gamla rör som grävdes ned på 1960-talet. Därför var förväntningarna låga för att man skulle hitta nya lämningar. Det visade sig ganska snabbt att utmed de gamla schakten och strax under de gamla betongrören utmed den norra kyrkoväggen låg tätt med äldre okända lämningar.



 Ventlinge kyrka på Öland, Foto: Kalmar läns museum, från sydöst. 

Kyrkan i Ventlinge med sin kyrkogård är anlagd på sluttningen av västra landborgen på sydvästra Öland. Den närmaste registrerade fornlämningen utgörs av en borttagen stenkistegrav daterad till vikingatid som påträffades drygt 100 meter norr om kyrkogården. Den ursprungliga kyrkan utgjordes av en liten tornlös absidkyrka som uppfördes på 1100-talet. Kyrkan bestod då av ett långhus, kor och absid. Tornet i väster, som vilar på en egen mur intill långhuset, byggdes till senare på 1200-talet. Höjden på det kvadratiska tornet var ursprungligen endast 14 meter och har beskrivits som ett försvarstorn. Under medeltidens senare del höjer man tornet ytterligare, samtidigt som det sker en utbyggnad av fönster i långhuset. Kyrkan har genom århundradena genomgått åtskilliga förändringar och visar idag ytterst få spår av den ursprungliga kyrkan. År 2008 frilades emellertid delar av den medeltida kyrkans långhus, kor och absid som doldes under alla renoveringarna. Under bjälklagets golvnivå, på 0,6 meters djup, kom en gammal golvbeläggning av kalkstenshällar i dager. Kalkstensgolvet såg ut att vara bevarat över större delen av det område som utgjorde den ursprungliga medeltida kyrkan.

I arkiven kan man även hitta uppgifter om de äldsta begravningarna på kyrkogården. I samband med gravgrävningar har man hittat flera gravar som har antagits tillhöra kyrkans äldsta tid. Dessa gravar kännetecknades av stenkistor uppbyggda av kalkstenshällar som har legat i öst-västlig riktning. Stenkistorna hittades norr om kyrkan men kom aldrig att vare sig undersökas eller dokumenteras av arkeologer. I samband med schaktövervakningen i början av januari 2013, direkt under betongrören, påträffades tre stenkistor av den här typen, och för första gången kunde arkeologer dokumentera medeltida gravar på kyrkogården i Ventlinge. Stenkistorna låg på rad utmed den norra kyrkoväggen i öst-västlig riktning. Eftersom syftet med schaktövervakningen var att undvika att de nya ledningarna för vatten och avlopp skulle skada äldre lämningar togs inte stenkistorna fram i sin helhet, utan togs endast fram i den utsträckning som var nödvändig för att kunna avgränsa dem och för att kunna skydda dem. Två av stenkistorna har en längd på 2 meter och antas vara gravar för vuxna individer. Den tredje stenkistan som kännetecknades av mindre kalkstenshällar och uppskattades till dryga metern antas vara en barngrav.



 Stenkista för vuxen individ. Foto: Kalmar läns museum från väst.

Ut från tornets norra vägg påträffades även två murar med ett inbördes avstånd av 5,75 meter som fortsatte under schaktkanten i nordlig riktning. Murarna är uppbyggda av 3-4 skift kallmurade huggna kalkstenar och murarna är cirka 0,5 meter höga. Båda murarna, som delvis hade skadats vid nedgrävningen av betongrören på 1960-talet, är av samma karaktär och bör därför ha ingått i en och samma konstruktion som var uppbyggd mot tornet. Detta talar för att konstruktionen bör ha tillkommit efter tornet men det är oklart om murarna uppfördes under medeltid eller historisk tid, eller ens till vilken typ av konstruktion de har tillhört. För att kunna få klarhet vad det är för typ av murar eller om de utgör grunden för någon form av byggnad skulle det vara nödvändigt att ta upp bredare schakt än vad som var nödvändigt inför aktuell schaktövervakningen. 


 Mur mot kyrktornets vägg. Foto: Kalmar läns museum, från norr.

Ivonne Dutra - KLM