Att nå ut.

För ett par år sedan undersökte jag en boplats från Romersk järnålder dvs 0-400 e.Kr. Boplatsen utgjordes av en fantastiskt fin gårdsmiljö med ett långhus och två ekonomibyggnader. Till en början syntes bara ett kaos av mörkfägningar vilka egentligen var spår av stolphål, gropar, kokgropar och härdar.
Efter att ha snittat en ansenlig mängd kunde vi se att vissa stolphål var både bredare och djupare. Vi satte då käppar i de större stolphålen och efter en stunds funderande och jämförande kunde vi konstatera att vi stod mitt i ett långhus som mätte ca 25 meter! Samma eftermiddag ”växte” också de övriga husen fram och gården var ett faktum. En fantastisk känsla!
För första gången på ca 2000 år kunde man åter se den gård som en gång legat på platsen, även om den nu syntes i en inverterad bild, dvs vi såg bara hålen till stolpar som en gång utgjort husen.

Spåren av den undersökta gården med husområdena finrensade.

För oss arkeologer var gården tydlig och husens konstruktion kunde vi också förstå genom de spår vi grävt fram. Att det inte är lika lätt för en som inte är arkeolog kan man nog också förstå. Vid en guidning av boplatsen försökte jag och mina kollegor att så pedagogiskt som möjligt beskriva hur husen och boplatsen sett ut. Vi insåg dock efteråt att vi inte ”nått ut” till publiken. Både av deras ansiktsuttryck och frågor stod det klart att det vi ville förmedla för publiken fortfarande var ytterst dunkelt.

Det är således av största vikt att vi arkeologer kan förklara och tydligt åskådliggöra de tolkningar vi med fikonspråk skriver i våra rapporter. För allmänhetens skull måste vi bli tydligare.
Inget av detta är nyheter men behöver ständigt föras fram. I ett försök att göra åtminstone den förhistoriska huskonstruktionen lite tydligare vill jag med en liten film visa hur husen var uppbyggda.
Förhoppningsvis är det några där ute som för sig själv a tänker – ”jaha var det så de såg ut”.


Nicholas Nilsson KLM

Föreläsning: Arkeologiska ledtrådar till det Öländska jordbrukets ursprung

Idag startar den tre dagar långa invigningen av Sveriges nyaste universitet, Linnéuniversitetet. Rektor installeras i Växjö idag, hela universitetet har stort kalajs ikväll och i morgon lördag är det Studenternas dag. På söndag hålls det öppet hus såväl i Växjö som i Kalmar, med bland annat ett digert program av spännande och intressanta öppna populärvetenskapliga föreläsningar. Programmet för öppet hus i Kalmar respektive Växjö hittar ni i högerspalten på den angivna länken. I Kalmar hålls föreläsningarna på Sjöfartshögskolan.

Som nyanställd post-doktor i Arkeologi vid nämnda universitet vill jag ju dra mitt strå till stacken, därför tänkte jag hålla en föreläsning som tar världsarvet på Öland till nya arkeologiska höjder. På söndag kl 12.50-13.20 ska jag prata om det tidigaste jordbruket på Öland, och om vilka arkeologiska spår vi idag kan se av det äldsta skiktet i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Kom gärna och lyssna, det är gratis! För den som inte har möjlighet kommer jag även så småningom att skriva en liten blog-version av innehållet i föreläsningen. Förutom min egen insats representeras arkeologiämnet på söndag av professor Ulf Näsman, som föreläser i Växjö kl 12.50-13.20 på temat Norden före Ansgar. Här kan jag utlova spännande saker kring den yngre järnåldern.

Kalven i gropen. Arkeologiska ledtrådar till det
Öländska jordbrukets ursprung
Ludvig Papmehl-Dufay
Sal Brigantinen B121, Landgången 4, Kalmar

Kristendomen och nordisk kultur före Ansgar
Ulf Näsman
Sal Wicksell, hus K, Växjö


En kalv i en grop. Vill ni veta mer än så om detta fynd, kom och lyssna på söndag!


Hoppas vi ses på söndag!

Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

Rykande provtryck

Igår landade provtrycket av Blankaholmsboken, som jag skrev om i förra inlägget. Ett par småjusteringar bara, sen åker manuset till tryck för gott och ska landa i mångfaldigad version om ett par veckor. Boken blir klar i god tid till årets seminarium, med andra ord!

Boken blir på ungefär 200 sidor, med totalt 14 olika artiklar. Innehållet är brett och speglar vidden av den forskning som just nu pågår kring Ostkustens forntid och kulturhistoria. Många nya upptäckter och idéer presenteras, bland annat en exposé över hällristningsfynd de senaste 30 åren, bronsålderssvärdet från Oskarshamn, silverskatten från Hellerö, skålgropsfynden vid Snäckedalsgravfältet, stenåldershuset i Runsbäck med mycket mera. Vi trycker boken hos Books on Demand i Visby, och den kommer att finnas till salu via deras nätbokhandel så snart den är klar. Tills dess, visst är framsidan snygg?



Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

NU är den klar – Gladhammar rapporten!

Efter idogt arbete är den nu äntligen klar. Förundersökningen som genomfördes i somras höll på i ca tre veckor och under den tiden gjordes en omfattande kartering av de lämningar som fanns både vid gruvområdena vid Holländarefältet och Sohlbergsfältet men även vid Hyttan. En hel del schakt togs också upp för att se hur stratigrafin i områdena såg ut och för att se om där fanns några äldre bevarade lämningar under alla varphögar.

Alla resultat finns nu att läsa i rapporten. Materialet blev så omfattande att vi valde att göra två volymer av rapportresultaten. Rapporten innehåller mycket bild och kartmaterial. Rapporten är nu också tillgänglig på museets hemsida under "arkeologiska rapporter".

Knappt har rapporten hunnit svalna förrän nästa etapp är på gång. Nu väntar en särskild undersökning av vissa områden och länsstyrelsen har nu lagt ut ärendet på anbud.

Nicholas Nilsson
KLM

Blankaholmsseminariet igen och i tryck

Det händer saker, trots att det inte alltid syns här på bloggen... Här kommer lite kort skvaller om saker som är på gång inom den närmaste månaden. Mer info kommer när den finns.

Under sista helgen i februari anordnar Michael Dahlin för tredje året i rad ett tvådagarsseminarium i Blankaholm på temat "Forntid längs ostkusten". Håll utkik på hans egen blog för schema och detaljer kring anmälan. De två första upplagorna av Blankaholmsseminariet har varit mycket välbesökta och uppskattade. Jag kan som medredaktör stolt meddela att föredragen från dessa båda seminarier inom kort kommer att finnas i tryckt version! Boken ges ut av Västerviks museum i samarbete med Studiefrämjandet och Samhällsföreningen Blankaholm-Solstadström, som också alla tre är med och sponsrar seminariet. Boken, som kommer att stå klar till årets seminarium, innehåller 14 artiklar skrivna av arkeologer och forskare verksamma längs ostkusten. Tillsammans täcker de in så gott som hela förhistorien, och faktiskt även lite historisk och modern tid. Flera spännande nyfynd presenteras i detalj. Mycket stenålder och bronsålder kan utlovas.

Innehållet kommer att presenteras mer i detalj här framöver. Jag har just skickat hela manuset till tryck, och får ett provtryck förhoppningsvis inom några dagar. Sen kommer väl boken om några veckor... Tills dess får ni nöja er utan bild, men jag kan lova att framsidan är snygg!

Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

Gladhammarrapporten är på gång!

Just nu pågår de t sista intensiva arbetet med att färdigställa förundersökningsrapporten från sommarens undersökningar som utfördes vid gruv- och Hyttområdet vid Gladhammar.

Ja nu sliter vi för fullt för att bli färdiga med rapporten. Det är ju ett massivt material som blev insamlat under de tre veckor som undersökningen höll på. Detta kommer också att visa sig då rapporten tenderar att bli tämligen tjock(!).

I somras fick vi också möjlighet att, med hjälp av en mobilkran, hissas ned i gruvhålen för att ta en titt. Detta har vi bloggat om vid ett tidigare tillfälle. Nu tänkte vi att vi skulle erbjuda alla er andra att följa med ner i gruvornas djup. Vi har sammanställt en liten film som togs nere i gruvan. Man får en lite känsla av hur det ser ut därnere, även om det naturligtvis inte slår den äkta upplevelsen. Filmen är tagen på ca 10 m djup och man ser tydligt sår av den brytning som skett på platsen framförallt genom tillmakning dvs eld. Detta syns som små ”negativa” bulor i väggarna, nästan som om man tagit en glasskupa och tagit ett tag i bergväggen.

Har ni ljud på datorn kan ni också höra lite av det ljud som var högst påtagligt där nere, mämligen droppandet av vatten.


Mycket nöje!


Nicholas Nilsson
KLM

Forskning på långtid

Efter två och ett halvt år som grävling på Länsmuseet i Kalmar tar jag nu tjänstledigt i två år. Från den första november 2009 och två år framåt är jag anställd på Högskolan i Kalmar, snart Linnéuniversitetet, och ska ägna mig åt forskning på heltid.

Tjänsten kallas "postdoktor", och tanken är att den ska bereda möjlighet för fortsatt forskning efter avslutad forskarutbildning och doktorsexamen. Jag blev klar med min doktorsavhandling i Stockholm 2006, och efter några år i myllan får jag nu alltså sätta mig vid skrivbordet igen. Förra gången handlade det om Öländsk stenålderskeramik från omkring 5000 f Kr, så kallad gropkeramik. Nu tar jag klivet ca 500-1000 år tillbaks i tiden och startar ett forskningsprojekt kring den tidigaste stenålderskeramiken på Öland, trattbägarkeramiken, och det ölänska jordbrukets ursprung.

Mitt postdoktor-projekt har fått namnet "Keramik och jordbruk under neolitikum" och går ut på att med olika metoder undersöka trattbägarkeramikens relation till det tidigaste jordbruket på Öland. Tidsmässigt kommer jag att befinna mig i bondestenålderns början, tidigneolitikum ca 4000-3300 f Kr. Under 2008 undersökte jag och kollegor från KLM två boplatser från denna tid på Öland, i Resmo respektive Runsbäck. I Resmo hittade vi ett fyndrikt kulturlager högt upp längs landborgssluttningen, innehållandes bland annat stora mängder skärvor från fint dekorerade tidstypiska keramikkärl från ca 3800-3300 f Kr. Platsen är av stort intresse inte minst för närheten till de fyra stenkammargravar, så kallade megalitgravar, från bondestenåldern som finns i socknen. En av dessa ligger strax norr om kyrkan precis vid vägen (se bild) och de övriga tre ligger i Mysinge i södra delen av socknen. Boplatsen som vi undersökte i Runsbäck är unik på så sätt att vi här fick möjlighet att upptäcka och undersöka ett boningshus från ungefär 3600-3300 f Kr. Kring huset fanns rikligt med fynd, bland annat stora mängder keramikskärvor från fint dekorerade tidstypiska trattbägare. Keramiken från Resmo och Runsbäck kommer nu att utgöra grundmaterialet i mitt forskingsprojekt.


Exempel på trattbägarkeramik från Resmo. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.


Exempel på trattbägarkeramik från Runsbäck. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.

En fråga som har sysselsatt en del tidigare forskning har varit vilken roll odling respektive boskapsskötsel spelade i stenålderns jordbruk på Öland. Genom att vrida och vända på det material som vi nu har grävt fram, och genom att låta utföra kemiska analyser på keramiken från Resmo och Runsbäck, hoppas jag nu kunna få en del svar som kan belysa denna fråga. De samlade resultaten kan sedan sättas in i ett större sammanhang, där andra intressanta frågor kan ställas. Hur kommer det sig t ex att man under början av bondestenåldern byggde (minst) fyra megalitgravar i Resmo? Inga andra sådana gravar är kända på Öland, och närmaste megalitgrav i östra Sverige finns i Alvastra på östra sidan om Vättern. Gravar av den här typen är annars vanliga bland annat i Skåne och i Falbygden i Västergötland, och förknippas starkt med trattbägarkulturen och det tidiga jordbruket.


Megalitgraven norr om Resmo kyrka. Foto Magnus Petersson/KLM.

Även om jag nu alltså tar paus från Kalmar läns museums arkeologienhet, så kommer jag att fortsätta figurera här på bloggen. Framöver kommer en mer utförlig presentation om vad det är jag tänkt göra i min forskning, och successivt kommer jag också att skvallra lite om hur arbetet fortskrider. Inom ramen för forskningen kommer jag också att hålla lite föreläsningar i olika sammanhang, även dessa berättar jag så klart om här. En teaser är att jag ska hålla en populärvetenskaplig föreläsning i samband med Linnéuniversitetets stora invigningshelg i början av februari 2010. Mer info kommer!


Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet