foto: Cecilia Ring, Kalmar läns museum
Man
kan lägga pussel med få bitar och man kan lägga pussel med massor av bitar men
man kan också lägga pussel med stora bitar. Som när man pusslar ihop en gammal
kakelugn. Jag
vet inte om ni minns att vi vid undersökningarna i Kv Gesällen, alltså parkeringsplatsen mellan Landstingshuset och Åhlénshuset,
hittade stora mängder kakel som vi då trodde tillhörde en och samma 1600-tals
kakelugn. Kaklet låg snyggt och prydligt med bildsidan nedåt under golvet i ett
av 1700-talshusen vi undersökte, längs med husets södra vägg. Kakelugnen
bedömdes som sagt vara från 1600-talet och måste således ha ha varit omodern
redan när den monterades i huset. I samband med grävningen tog vi tillvara på alla
kakelplattorna och när grävningen var slut togs de till Linköping tillsammans
med resten av fynden.
Under
två dagar, den 28 februari-1 mars, var kakelplattorna tillbaka här i Kalmar och
vi hade en spännande händelse på museet. Under dessa dagar var nämligen Annika
Jeppsson, arkeolog och specialist på kakel och keramik, kakelugnsmakare Per
Dahlberg från Kläckeberga gård och projektledaren för Gesällenprojektet, Göran
Tagesson, här i Kalmar med kakelugnen. Nu skulle vi äntligen få se hur mycket
av kakelugnen som verkligen var bevarat och hur den hade sett ut en gång i
tiden när den var hopmonterad.
Det
började med att Annika och Per lade ut alla bitarna på golvet i ett av
utställningsrummen. Det var fantastiskt roligt att se hur väl de kompletterade
varandra med sina olika kunskaper och där Per som kakelugnsmakare var
ovärderlig med sin kunskap om kakelugnars uppbyggnad i arbetet med att få ihop
de olika delarna.
foto: Cecilia Ring, Kalmar läns museum
På
eftermiddagen hade vi bjudit in pressen och vi kan väl säga att den var väl
representerad med journalister från tre tidningar. Efter pressvisningen var Annika och Per
välförtjänta av en vila och vi tog uppehåll för dagen. På fredagen var de
återigen där och dokumenterade all kunskap som de fått genom att lägga ihop
pusslet. Vad blev då resultatet?
foto: Cecilia Ring, Kalmar läns museum
Jo,
en 1600-tals kakelugn med tre etager; med tre plattor i botten sedan två och
till sist ett innan krönet avslutat. Den har inte haft någon lucka fram utan
man har eldat den bakifrån, troligen genom spisen i det angränsande köket.
Detta var vanligt bland de tidiga kakelugnarna och man slapp då röken i rummet
som kakelugnen stod. Per Dahlberg kunde också se kakelplattorna var skavda på
ställen där människorna gått förbi ugnen men också att vissa plattor var
tillhuggna för att kakelugnen skulle passa in i sitt ”nya hem”.
Under
fredagen hade besökarna på museet också möjlighet att följa pusslet och dokumentationen
på plats och strax efter lunch var en förevisning av resultatet av de två
dagarnas arbete. Efter visningen packades kakelugnen ihop igen och kördes
tillbaka till Linköping men vi får väl hoppas att när fyndfördelningen är klar
så kanske den kan återföras till sin stad så att vi förhoppningsvis kan visa
den igen. Kanske till och med här på museet.
Vid pennan,
Cecilia Ring
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar