Fältsäsongen är i full gång

Just nu befinner sig jag och en kollega oss strax utanför Västervik och ”njuter” av försommarvädret, ömsom sol, ömsom regn och en hel del hårda vindar. Ena timman är det sommarvarmt och nästa står man huttrar i snålblåsten eller står blöt i regnet. Oavsett vilket är det skönt att komma ut och arbeta i vår natur och våra kulturlandskap. Själv är jag ny på museet men inte inom gebitet, jag har jobbat som arkeolog och osteolog några år - från Haparanda i norr till Ölands sydspets i söder. Detta är ett av mina första uppdrag under årets fältsäsong och på Kalmar läns museum – vilket gör att det mesta känns nytt och spännande trots att det är en del av vår arkeologiska vardag. Detta är också händelsevis mitt första inlägg på denna blogg.

Med fältsäsongen menas den period på året när museet är ute och gör arkeologiska utredningar, förundersökningar och särskilda undersökningar. Vad som menas med dessa begrepp återkommer jag strax till. Fältsäsongen kan i regel påbörjas ganska snart efter det att snön smält bort, dock bör marken ha torkat upp innan man kan köra ut maskiner och börja gräva.

De ovanstående begreppen är namn på det som är basen för museets arkeologiska undersökande verksamhet. Dessa utförs på beställning av länsstyrelsen som ett led i samhällsplaneringen – ofta i förberedande syfte inför byggen av olika slag. Steg 1 är en arkeologisk utredning, denna syftar till att fastställa om det finns några fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar inom ett specifikt område. Utredningens verktyg är databasar såsom Lantmäteriets historiska kartor, Riksantikvarieämbetets databas för fornlämningar Fornsök, tidigare rapporter och forskning som berör området samt lokalhistorisk litteratur mm. Utöver detta görs en fältinventering, dvs man går över området och söker efter synliga lämningar till exempel gravhögar, husgrunder, röjningsrösen mm. eller markörer i landskapet som visar på äldre tiders bruk, såsom åkerhak, stenröjda ytor, terrasseringar. Ibland kompletteras detta med sökschaktning. Resultatet leder till en rapport som utgör ett underlag dels för länsstyrelsen för framtida beslut dels för den som vill bygga som underlag för hur hans eller hennes projekt kommer att påverkas av de kulturhistoriska värdena.

Just nu är jag och en kollega ute på ett av våra första uppdrag för Kalmar läns museum och gör just en arkeologisk utredning strax utanför Västervik. I just denna utredning ingår sökschaktning som en metod för att säkerställa huruvida några fornlämningar under mark berörs. Fornlämningar under mark kan vara olika typer av boplatslämningar såsom stolphål efter olika byggnader eller avgränsningar, härdar, kokgropar eller gravar som inte har någon synlig markering ovan mark mm.

På bilden ovan sökschaktar min kollega (i gul dress) tillsammans med en grävmaskinist.

Än så länge har vi inte hittat några tydliga spår efter förhistorisk aktivitet inom vårt arbetsområde men vi har fortfarande ett stort område kvar att leta på. Vi har dock hittat en bebyggelselämning av nyare slag.

På bilden ovan kan man se väggarna som ser ut som jordvallar uppbyggda av jord och sten samt två nu omkullfallna stenposter som fungerat som ingång. Själva rummet är delvis nedgrävt och på golvet ligger ett antal huggna stenar som sannolikt ingått takets konstruktion. Byggnaden har sannolikt sett ut som en jordkällare eller ängslada och torde vara från 1700-, 1800- eller 1900-talet.

Det är inte alltid man finner fantastiska lämningar eller spår som skriver om vår historia och i just detta fall verkar det inte bli så :/

För att återkomma till dom andra två arkeologiska begreppen; arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning så är de steg 2 respektive 3 i den uppdragsarkeologiska processen. Förundersökningen tar vid när man vet om att en fornlämningen finns inom arbetsområdet och syftar till att dels begränsa den, dvs avgöra dess storlek, dels att beskriva den och ibland också att daterad den. Förundersökningen ska fungera som ett beslutsunderlag för Länsstyrelsen men också som grund för att beräkna vad en särskild undersökning ska kosta – några av de saker man behöver veta för detta är vilken typ av lämning det är, vilken utbredningen den har och vilken vetenskaplig potential den har.

Utifrån detta kan länsstyrelsen besluta om man får göra ett ingrepp i fornlämningen eller inte. Om man beslutar att ett sådant för göras så ska fornlämningen dokumenteras, undersökas och tas bort. Detta är det sista steget i den arkeologiska uppdragsprocessen, arkeologisk särskild undersökning eller om man så vill en utgrävning. Tanken är dock att detta inte ska vara det sista steget eftersom slutundersökningen ska leda till möjlighet för forskare och allmänhet att använda den insamlade kunskapen.

Jag återkommer dock till dessa andra steg framöver när jag är ute på uppdrag som handlar om detta.

Magnus Reuterdahl, Kalmar läns museum.