söndagen den 25:e september 2011

Hög i hög i Risinge

Första veckan av seminariegrävningen i Risinge är avklarad, tre veckor kvar. Redan nu har vi goda resultat att ta med oss hem, även om fynden hittills varit få. Här följer en kortfattad rapport från första veckan.

Måndagen ägnade vi åt att komma i ordning, gå med detektor, beskriva högen samt testa totalstationen lite. Detektorfynden utgjordes uteslutande av sentida föremål. Under tisdagen hade vi grävmaskin, och vi koncentrerade oss på att få upp vårt schakt så mycket som möjligt. Det 4 m breda schaktet löper från den äldre skadans inre kant och ut mot kantkedjan. Det visade sig ganska snart att vi varit nästan osannolikt tursamma i placeringen av schaktet. I shaktväggen syntes tydligt konturerna av en mindre hög, uppskattningsvis 8 m i diameter och ca 1,5 m hög, som alltså funnits på platsen innan den stora högen restes. Precis i det som varit mitten på den lilla högen syntes mot den sandiga botten en manslång rektangulär mörkfärgning… Undersökningen av den förmodade graven gav dock inga fynd, men särskilt i södra änden fanns mörkfärgningar som skulle kunna vara rester efter ett förmultnat skelett. Även om vi inte säkert kan belägga det ännu håller vid det för troligt att det är en skelettgrav vi hittat i den lilla, undre högen. Hur gammal den är kan vi inte säga i nuläget, annat än att den är äldre än Risinge hög så som vi känner den.


Profilväggen mot söder i vårt schakt, med den lilla högen tydligt synlig som en halvmånformad brun lins under den stora högens övre torvfyllning. Bilden togs innan väggen rasade.

Ganska snart efter att vi tagit upp schaktet fick vi problem med att schaktväggen rasade. För att undvika skador såväl på oss själva som på den redan svårt sargade högen, bestämde vi oss för att redan denna vecka lägga igen den delen av schaktet som ligger närmast profilväggen. Vi ägnade därför allt krut på att bli klara i den delen, och i eftermiddags hade vi hjälp av en grävmaskin att täcka igen där. Nu återstår mycket arbete i resten av schaktet, där flera stensamlingar tyst tilldrar sig vårt intresse. Kanske får vi också anledning och möjlighet att öppna upp ytterligare något mindre schakt någonstans i högen.


På onsdag morgon möttes vi av en mindre trevlig överraskning: schaktväggen hade rasat. På bilden syns den rektangulära mörkfärgningen i mitten av den "lilla" högen, som visade sig vara tom men som vi tror kan vara en skelettgrav.


Att rensa stenpackningar är inte världens roligaste, men fint blir det.

Det var allt för denna gång. Fynden få alltså, men resultaten redan mycket goda! För övrigt kan jag tipsa om att studenterna har skapat grävningens alldeles egna Facebook-sida. Gilla oss!!!

Ludvig Papmehl-Dufay, LNU/KLM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar