Under ett par veckors
tid har det grävts i Kalmars Gamla stad. Med gemensamma krafter öppnade Kalmar
läns museum och Riksantikvarieämbetet (UV Öst och Syd) upp flera större och
mindre ytor för att studera och dokumentera vad som dolde sig under ytan.
Undersökningarna utgjorde en del i Kalmar kommuns projekt för kvarteret
Valnötsträdet där man vill lyfta fram de historiska värdena på platsen. Man har
då valt att luta sig mot de resultat som arkeologin kan bidra med. I härlig
vårsol och med den gamla kyrkogården som fond tog arbetet sin början!
Området som undersökts utgjorde de delar av Kalmar gamla
stad där torget, Bykyrkan och den gata som förband torget med stadens port mot
norr, Norreportsgatan, låg. Kartor som visar hur gatunätet från 1600-talet och
äldre tider såg ut är mycket få och det rekonstruktionsförslag som Dagmar
Selling lade fram på 1970-talet baserar sig i stort på en karta men med ett
relativt bra material från stadens jordebok där räkenskaperna för en mängd tomter
finns bevarade från slutet av medeltid och framåt.
Rekonstruktionsförslag
över hur gatunätet kan ha sett ut under medeltid och tidigt 1600-tal.
De primära frågeställningarna inför undersökningen var:
- Att söka en fysisk begränsning av det gamla torget.
- Få en bättre kunskap om hur de äldre tomterna varit placerade (riktningar på bebyggelse).
- Att belysa en del av det äldre gatunätet.
Totalt togs 10 schakt upp spridda över delar av kv
Valnötsträdet där det gamla konstmuseet bildade en gräns mellan undersökningsområdena.
Det medeltida torget låg en gång i tiden på den södra sidan
om Bykyrkan d.v.s. den yta som idag ligger mellan Södersportskolan och det
gamla konstmuseet. Här började vi ta upp det första schaktet och med spänd
förväntan stod jag och Stefan Larsson från Uv-Syd och blickade ned i schaktet,
när skulle vi finna en stenläggning som visade att torget var funnet? Många
skoptag blev det men någon stenläggning att tala om syntes inte. Det visade sig
att torget troligtvis redan förstörts under 1600-talet. Spår av uppbruten
stenläggning kunde anas i form av stenmaterial som påträffades i schaktet.
Rester av fragmentariska murar kunde också ses. Kanske hade denna del av staden
monterats ned först för att demonstrativt visa invånarna att nu var det den nya
staden, Kvarnholmen, som gällde. En mer välbevarad källargrund kunde dock
dokumenteras i förlängningen av det första schaktet och ger oss den fysiska
begränsningen av det gamla torget åt sydväst. Källaren gav också värdefull
information om bebyggelsens placering och riktning invid torget. Av detta kan
vi således bilda oss en uppfattning om tomtstrukturen i området. I ett par av
de mindre schakten i detta område kom också spår av den tidigare sträckningen
av Österlånggatan, nedlagd i samband med byggandet av lasarettet i slutet av
1800-talet.
Stefan Larsson under arbete med att förstå de olika
murrresterna och lagren i ”torg-schaktet”. Foto: Hanna Menander Uv-öst.
Nicholas Nilsson och Magnus Stibéus funderar på murar och
lager vid framgrävandet av källaren vid torget. Foto: Hanna Menander Uv-öst.
Resterna av äldre gatsträckningar, dock relativt unga,
slutet av 1800-talet början av 1900-talet. Foto: Nicholas Nilsson KLM och Hanna
Menander Uv-öst.
Nordöst om det gamla
konstmuseet togs tre schakt upp vilka skulle ge information om bebyggelsen i
området och dess struktur samt eventuellt visa var den gamla Norreportsgatan
legat.
Utan att överdriva kan jag väl säga att vi fick full pott på
dessa förhoppningar. Inte bara bebyggelsestrukturen under 1600-talets slut
påträffades utan även strukturer vilka kunde knytas till yngre bebyggelse från
slutet av 1800-talet.
De äldsta spåren, och de kvarvarande resterna av den stad
som övergavs under slutet av 1600-talet visade sig i form av en brunn och en
gatsträckning med tillhörande bebyggelse. Brunnen var en stor konstruktion som
legat blott ett kort avstånd från Bykyrkans kor. Brunnen var helt stenfylld och
det var ett mödosamt arbete att få fram den. Om brunnen ingått i en tomt gick
inte att utröna i detta skede. Brunnen
grävdes bara fram delvis då den troligtvis hade ett ansenligt djup.
Den delvis framgrävda brunnen. Foto: Nicholas Nilsson KLM.
Den gamla Norreportsgatan såg åter dagens ljus i ett annat
schakt. Inte bara gatan utan också bebyggelse invid gatan kunde dokumenteras.
Här kan an också konstatera att det gäller att ha lite tur ibland. Vid den
första avbaningen av ytan syntes ingenting i schaktet. Vi visste dock att gatan
legat någonstans i närområdet och beslutade oss för att gå lite djupare. Ett
skrap av metall mot sten och de påtagliga spåren av en stenläggning syntes! Men
det var bara ca 20 cm av stenläggningen som syntes vid skoptaget! Hade vi lagt
detta skoptag en halvmeter åt väster hade vi missat hela gatan! Gatan var
endast bevarad till hälften, den andra halvan hade plockats bort i senare tid.
Den bevarade gatdelen kunde rensas fram och där gatan tog slut tog bebyggelsen
vid. Ett hus med ingång och delvis bevarad trapp kunde rensas fram. Huset hade
också haft flera rum visade det sig och av murtjockleken att döma har det
sannolikt rörts sig om ett flervåningshus.
Norreportsgatan och det påträffade huset. Foto: Hanna
Menander Uv-öst.
Den yngre bebyggelsen framkom i ett av schakten som en
stenläggning med äldre tegel vilken täckte en större del av schaktet. Intill
denna kom också resterna av en rektangulär kalkstenskonstruktion. Båda dessa
går att knyta till 1800-tals bebyggelse vilken finns med på äldre kartmaterial.
Tegelgolvet utgör någon form av gårdsläggning och kalkstensläggningen en konstruktion
till något hus. På en av tegelstenarna kunde vi även se fabrikatet "Höganäs". I den ena änden av schaktet påträffades en liten del av en
stenläggning som kan vara fortsättningen på Norreportsgatan.
Tegelsten av märket "Höganäs". Foto: Magnus Stibéus Uv-öst.
Schaktet med de yngre lämningarna. Längs ned till höger i bild anas en stenpackning som kan vara en del av Norreportsgatan. Foto. Magnus Stibéus
Uv-öst.
Projektet avslutades med en mycket uppskattad och välbesökt guidad
visning av de påträffade lämningarna samt ett efterföljande
”After-work”-föredrag på Söderportscafet. Tillströmningen av intresserade var
så stor att vi fick dela upp oss i tre grupper för att kunna visa resultaten.
På Söderportscafet var det till och med så mycket folk att alla tyvärr inte
fick plats. Överlag har intresset för undersökningarna varit mycket stort och
alla son följt projektet på plats har varit väldigt intresserade och positiva. Ett
stort tack till alla som följt oss på plats!
Den mycket välbesökta guidningen med efterföljande ”After-work”-föredrag.
Foto: Magnus Stibéus Uv-öst.
Vid pennan!
Nicholas Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar