torsdagen den 14:e juni 2012

Torg och gator i Gamla stan

Under ett par veckors tid har det grävts i Kalmars Gamla stad. Med gemensamma krafter öppnade Kalmar läns museum och Riksantikvarieämbetet (UV Öst och Syd) upp flera större och mindre ytor för att studera och dokumentera vad som dolde sig under ytan. Undersökningarna utgjorde en del i Kalmar kommuns projekt för kvarteret Valnötsträdet där man vill lyfta fram de historiska värdena på platsen. Man har då valt att luta sig mot de resultat som arkeologin kan bidra med. I härlig vårsol och med den gamla kyrkogården som fond tog arbetet sin början!

 
Området som undersökts utgjorde de delar av Kalmar gamla stad där torget, Bykyrkan och den gata som förband torget med stadens port mot norr, Norreportsgatan, låg. Kartor som visar hur gatunätet från 1600-talet och äldre tider såg ut är mycket få och det rekonstruktionsförslag som Dagmar Selling lade fram på 1970-talet baserar sig i stort på en karta men med ett relativt bra material från stadens jordebok där räkenskaperna för en mängd tomter finns bevarade från slutet av medeltid och framåt.


Rekonstruktionsförslag över hur gatunätet kan ha sett ut under medeltid och tidigt 1600-tal.


De primära frågeställningarna inför undersökningen var:
  • Att söka en fysisk begränsning av det gamla torget.
  • Få en bättre kunskap om hur de äldre tomterna varit placerade (riktningar på bebyggelse).
  • Att belysa en del av det äldre gatunätet.

Totalt togs 10 schakt upp spridda över delar av kv Valnötsträdet där det gamla konstmuseet bildade en gräns mellan undersökningsområdena.
Det medeltida torget låg en gång i tiden på den södra sidan om Bykyrkan d.v.s. den yta som idag ligger mellan Södersportskolan och det gamla konstmuseet. Här började vi ta upp det första schaktet och med spänd förväntan stod jag och Stefan Larsson från Uv-Syd och blickade ned i schaktet, när skulle vi finna en stenläggning som visade att torget var funnet? Många skoptag blev det men någon stenläggning att tala om syntes inte. Det visade sig att torget troligtvis redan förstörts under 1600-talet. Spår av uppbruten stenläggning kunde anas i form av stenmaterial som påträffades i schaktet. Rester av fragmentariska murar kunde också ses. Kanske hade denna del av staden monterats ned först för att demonstrativt visa invånarna att nu var det den nya staden, Kvarnholmen, som gällde. En mer välbevarad källargrund kunde dock dokumenteras i förlängningen av det första schaktet och ger oss den fysiska begränsningen av det gamla torget åt sydväst. Källaren gav också värdefull information om bebyggelsens placering och riktning invid torget. Av detta kan vi således bilda oss en uppfattning om tomtstrukturen i området. I ett par av de mindre schakten i detta område kom också spår av den tidigare sträckningen av Österlånggatan, nedlagd i samband med byggandet av lasarettet i slutet av 1800-talet. 



Stefan Larsson under arbete med att förstå de olika murrresterna och lagren i ”torg-schaktet”. Foto: Hanna Menander Uv-öst.



Nicholas Nilsson och Magnus Stibéus funderar på murar och lager vid framgrävandet av källaren vid torget. Foto: Hanna Menander Uv-öst.




Resterna av äldre gatsträckningar, dock relativt unga, slutet av 1800-talet början av 1900-talet. Foto: Nicholas Nilsson KLM och Hanna Menander Uv-öst.

 Nordöst om det gamla konstmuseet togs tre schakt upp vilka skulle ge information om bebyggelsen i området och dess struktur samt eventuellt visa var den gamla Norreportsgatan legat.
Utan att överdriva kan jag väl säga att vi fick full pott på dessa förhoppningar. Inte bara bebyggelsestrukturen under 1600-talets slut påträffades utan även strukturer vilka kunde knytas till yngre bebyggelse från slutet av 1800-talet.
De äldsta spåren, och de kvarvarande resterna av den stad som övergavs under slutet av 1600-talet visade sig i form av en brunn och en gatsträckning med tillhörande bebyggelse. Brunnen var en stor konstruktion som legat blott ett kort avstånd från Bykyrkans kor. Brunnen var helt stenfylld och det var ett mödosamt arbete att få fram den. Om brunnen ingått i en tomt gick inte att utröna i detta skede.  Brunnen grävdes bara fram delvis då den troligtvis hade ett ansenligt djup.



Den delvis framgrävda brunnen. Foto: Nicholas Nilsson KLM.

Den gamla Norreportsgatan såg åter dagens ljus i ett annat schakt. Inte bara gatan utan också bebyggelse invid gatan kunde dokumenteras. Här kan an också konstatera att det gäller att ha lite tur ibland. Vid den första avbaningen av ytan syntes ingenting i schaktet. Vi visste dock att gatan legat någonstans i närområdet och beslutade oss för att gå lite djupare. Ett skrap av metall mot sten och de påtagliga spåren av en stenläggning syntes! Men det var bara ca 20 cm av stenläggningen som syntes vid skoptaget! Hade vi lagt detta skoptag en halvmeter åt väster hade vi missat hela gatan! Gatan var endast bevarad till hälften, den andra halvan hade plockats bort i senare tid. Den bevarade gatdelen kunde rensas fram och där gatan tog slut tog bebyggelsen vid. Ett hus med ingång och delvis bevarad trapp kunde rensas fram. Huset hade också haft flera rum visade det sig och av murtjockleken att döma har det sannolikt rörts sig om ett flervåningshus.



Norreportsgatan och det påträffade huset. Foto: Hanna Menander Uv-öst.

Den yngre bebyggelsen framkom i ett av schakten som en stenläggning med äldre tegel vilken täckte en större del av schaktet. Intill denna kom också resterna av en rektangulär kalkstenskonstruktion. Båda dessa går att knyta till 1800-tals bebyggelse vilken finns med på äldre kartmaterial. Tegelgolvet utgör någon form av gårdsläggning och kalkstensläggningen en konstruktion till något hus. På en av tegelstenarna kunde vi även se fabrikatet "Höganäs". I den ena änden av schaktet påträffades en liten del av en stenläggning som kan vara fortsättningen på Norreportsgatan. 



Tegelsten av märket "Höganäs". Foto: Magnus Stibéus Uv-öst.



Schaktet med de yngre lämningarna. Längs ned till höger i bild anas en stenpackning som kan vara en del av Norreportsgatan. Foto. Magnus Stibéus Uv-öst.

Projektet avslutades med en mycket uppskattad och välbesökt guidad visning av de påträffade lämningarna samt ett efterföljande ”After-work”-föredrag på Söderportscafet. Tillströmningen av intresserade var så stor att vi fick dela upp oss i tre grupper för att kunna visa resultaten. På Söderportscafet var det till och med så mycket folk att alla tyvärr inte fick plats. Överlag har intresset för undersökningarna varit mycket stort och alla son följt projektet på plats har varit väldigt intresserade och positiva. Ett stort tack till alla som följt oss på plats!




Den mycket välbesökta guidningen med efterföljande ”After-work”-föredrag. Foto: Magnus Stibéus Uv-öst.



 Vid pennan!

Nicholas Nilsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar