Den här veckan är vi två som är inne på kontoret, det är lite ödsligt men också ganska lugnt och skönt. Jag har ägnat föregående vecka åt att avsluta tre rapporter från det senaste årets undersökningar, så snart de har fått layout så kommer de att läggas ut på nätet med en tillhörande blänkare här på bloggen. Bland rapporter som snart kommer att läggas ut kan nämnas undersökningen förra våren av en tidigneolitisk trattbägarboplats i Resmo på Öland (se bilder), förundersökning i vintras av lämningar efter högmedeltida järnframställning i Brånahult utanför Nybro samt förundersökningen i slutet av mars i år av den medeltida gård i Prästhag som vi just har slutundersökt. Spännande saker, så håll utkik!
Exempel på trattbägarkeramik från undersökningen i Resmo förra året. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM
En sak som jag ska göra denna vecka är att planera våra aktiviteter under Arkeologidagen, som i år infaller söndagen den 30 augusti. För den arkeologiintresserade är detta en högtidsdag, då en uppsjö av arkeologirelaterade aktiviteter erbjuds runt om i hela landet. Öppet hus på utgrävningar, prova på-verkstäder och föreläsningar, utbudet brukar variera ordentligt. Vad vi kommer att hitta på här från Länsmuseets sida ska jag alltså klura ut denna vecka, men något blir det och vi kommer att berätta om det bland annat här på bloggen. Så, som alltid, håll utkik!
Ludvig Papmehl-Dufay, KLM
Hej
SvaraRaderaEn fråga vid sidan av denna artikeln, känner du (ni) till om det finns belägg för att örsleven är använd som örslev? Jag har inte funnit något skrivet om den, men har å andra sidan nyliogen börjat leta.
Runde
Hej Rune den Runde ;)
SvaraRaderaEtt intressant spörsmål som jag alltid tyckt verkar lite konstigt. Men helt nyligen snubblade jag över en av de tydligen ganska få artiklar som behandlar ämnet, "Vikingatidens örslevar" av Ann-Sofie Gräslund publicerad i tidskriften Tor 1980 (vol 28 sid 295-310). Hon går igenom det aktuella fyndmaterialet, och visar att föremålstypen faktiskt fortsätter upp i historisk tid och 1800-tal. Detta är intressant inte minst med tanke på Birka-pionjären Hjalmar Stolpe (1841-1905) som ju grävde fram ett flertal dylika och tydligen aldrig tvivlade när det gäller deras funktion. Kanske inte så konstigt då, eftersom föremålstypen fanns så att säga i minnet.
Alltså, vad jag förstår utifrån Gräslunds artikel förefaller det troligt att örslevarna faktiskt har använts som örslevar. Läskigt men sant.
Ludvig
Hej och tack för svaret.
SvaraRaderaSkall kika lite närmare på hennes artikel.
Tänkte skriva en C- uppsats i ämnet. Har också kikat en del i medicinsk historiska databaser men inte funnit något om örslevar, men om dessa blivit använda i historisk tid så finns säkert något.
Rune den Runde