För ungefär en timme sedan, kl 15.00 idag den 8 juli 2009, mottog Ragnhild Boström Solidenpriset ur Kungens hand sedan hon utsetts till Årets Ölänning 2009. Våra varmaste gratulationer! Sedan 1940-talet har hon ägnat merparten av sin enorma energi åt att forska kring de öländska kyrkorna, något som hon fortsätter med än idag. Ragnhild Boström är således ett levande lexikon när det gäller Ölands kyrkliga historia, och då vi under utgrävningens sista dag förärades ett besök hade hon mycket intressant att berätta. Hon började med att gratulera oss till att vi, som hon uttryckte det, "hittat Köpings medeltida prästgård!" Hon var mycket entusiastisk, och med all rätt: vi har ju mycket riktigt hittat och undersökt en gård från slutet av vikingatid och tidig medeltid, som med tanke på läget alldeles intill den nutida prästgården mycket väl kan ha haft en sådan funktion eller åtminstone representera föregångaren till det som senare blev prästgården. Mycket trevligt med denna entusiasm från en person med sådan erfarenhet och kunskap.
Finbesök i Prästhag! Under utgrävningens sista dag fick vi besök av Årets Ölänning 2009, Ragnhild Boström, som kom för att gratulera oss till vår lyckade undersökning.
Ska man sammanfatta läget så här direkt efter avslutat fältarbete, kan man konstatera följande. Vi har undersökt totalt 6 hus, varav ett är ett mycket tjusigt rektangulärt och ungefär 21 x 5 m stort hus som tolkas som huvudbyggnad på gården. Är detta den medeltida prästgården månne? De övriga husen är mindre, och tolkas som olika typer av ekonomibyggnader.
Huslämningar i Prästhag. De vita talrikarna markerar stolphålen som ingått i huskonstruktionerna (klicka på bilde för att se en större version!). Närmast i bild ses huvudbyggnaden, och bortom detta skymtar två av de mindre ekonomibyggnaderna.
Biträdande projektledare Johan Åstrand undersöker en av brunnarna.
Förutom husen har vi undersökt tre brunnar och två "vattenhål", samt ett område med ett stort antal gropar delvis av avfallsgrops-karaktär. En del av groparna uppvisar dock drag som gör att man kan misstänka någon mer specifik funktion, eventuellt i samband med mathantering (rökning, torkning?). Enstaka anläggningar har också tolkats som ugnar. I fyllningen till groparna har ett relativt stort och varierat fyndmaterial framkommit, med en enhetlig datering till perioden från sen vikingatid fram till 1200-talets mitt. Tyngdpunkten tycks ligga i 1100- och början av 1200-talet. Fynden domineras av djurben, men även ett stort antal hela och fragmenterade föremål hittades såsom keramik, brynen, synålar, beslag, pärlor, nitar, verktyg, kammar, en islägg, en piksporre samt det silvermynt som vi berättat om tidigare.
Det är inte ofta vi gräver med pensel, men ibland händer det! På bilden ses arkeologen Ulrika Söderström i färd med att gräva fram en kam från sent 1100-tal/början av 1200-talet.
Efter några veckors välbehövd semester kommer vi i början av augusti att påbörja det omfattande arbetet med att sammanställa resultaten från utgrävningen i rapportform. Till att börja med måste alla fynd rengöras, sorteras och registreras, och prover som ska analyseras måste skickas iväg så att vi kan få svaren inom rimlig tid. Det fortsatta inomhusarbetet kommer säkerligen att bjuda på såväl nya insikter som oväntade överraskningar, och vi lär få anledning att återkomma till Prästhag här på bloggen.
Ludvig Papmehl-Dufay, KLM
Hur långt är det egentligen mellan kyrkan och gårdslämningarna?
SvaraRaderaHej Pierre,
SvaraRadera"Våran" gård ligger omkring 500 m rakt söder om kyrkan, och mindre än 100 m österut ligger idag Prästgården (således även den en halv km söder om kyrkan). Lite märkligt läge kan tyckas för en prästgård, men vad jag har förstått är detta förhållande inte helt ovanligt.
Ludde
Ja lite märkligt är väl det läget för en prästgård men inte omöjligt. Å andra sidan måste det ju inte vara en prästgård. Man kunde väl då lika väl tänka sig att det kunde vara en storgård, kanske på vars egendom kyrkan är byggd? Finns det något annat material, arkeologiskt från området som kan hjälpa till i tolkningsarbetet? Intressant är det i vart fall.
SvaraRaderaDet är väl ungefär i de banorna vi har tänkt. I fyndmaterialet är det väl främst silvermyntet och sporren som talar högstatusspråk, men å andra sidan ska vi inte glömma att matjorden banats av utan metalldetektering. Tyvärr, men det blev en prioriteringssak styrd av begränsade resurser. Som alltid... Några som har tittat på materialet har pratat om att det har en urban prägel, med kammar, isläggar etc, men jag vet inte hur pass mycket vikt man ska lägga vid det.
SvaraRaderaI samband med rapportarbetet kommer rätt så stor vikt att läggas vid kulturgeografiska aspekter på det hela, förhoppningsvis kan vi reda ut sådana här saker lite bättre då.
Ludde
Ja det var synd att inte en metalldetektering fick plats, merparten av fynden hade väl funnits i ploggången. Som bekant.
SvaraRaderaDet kan vara lite vanskligt att bedömma fyndmaterialets sociala tillhörighet med tanke på att vi har så lite kunskap om vad som förekom på en tidigmedeltida gård i regionen. Detta var väl den första på Öland? Vi vet således inte om den skiljer sig från andra gårdar i det avseendet. Men måhända kan läget vid Köpingsvik ha medfört en mer "urban karaktär" än eljest. Ja det finns mycket att fundera på. Ser fram emot rapporten!
"merparten av fynden hade väl funnits i ploggången. Som bekant."
SvaraRaderaJa, det kan man lugnt konstatera. Mellan 90 -100 % av metallmaterialet brukar ligga i ploggången. Det prioriteras på de mest underliga sätt inom svensk uppdragsarkeologi - och det gäller verkligen inte bara KLM.