torsdag 5 augusti 2010

Utgrävningen vid Västervik i full gång

Andra veckan har snart passerat för undersökningen vid Målserum utanför Västervik. Fynd av bland annat keramik och mikrospån visar på både bronsålder och mesolitikum (jägarstenålder), äldre järnålder finns även den representerad.


De senaste två veckorna har vi banat av ytan och även börjat gräva rutor och anläggningar. Förundersökningen pekade på mesolitikum och vi har hittat artefakter från denna period i form av mikrospån. Även spår från bronsålder och äldre järnålder har hittats, främst i form av keramik. Övriga fynd är mer svårdaterade och består i första hand av avslag i kvarts, kvartsit och flinta, även en liten mängd brända ben har också dykt upp. Med C14-prover som vi tar nu kommer att kunna förstå bättre vad som hör till vilken tidshorsiont. I Västervikstrakten brukar kvartsiten vara mycket mer förekommande än flintan, vilket också är fallet vid denna utgrävning. Förhållandet har att göra med att flinta inte förkommer naturligt i trakten, vilket innebär att den har fått importeras söderifrån.

Undersökningsplatsen ligger i dag vackert på ena sidan av en grönskande dalgång och det är lätt att tänka sig tillbaka ungefär 7000 år och istället se en vik glittrande i solskenet. Viken har erbjudit en nära tillgång till havet med alla dess läckerheter, men har samtidigt legat skyddad från väder och vind. Att det inte varit helt stilla genom årtusendena går dock att se på spåren efter en och annan rotvälta. Det blåser relativt ofta på utgrävningen och det är kul att konstatera att vinden än idag allt som oftast ligger på från sydväst, åt samma håll vilket rotvältorna har fallit.

Med tiden har vattnet sjunkit undan och likaså har livet för de tidiga Tjustborna ändrats och jordbruket blivit den dominerande näringen. På andra sidan den allt mer sjunkande viken har imponerande rösen rests på den plats som idag kallas för Hermanstorp. Platsen har valts med omsorg så att rösena har kunnats synas vida, vilket de gör än idag, men vilket som sannolikt var ännu mer framträdande när de konstruerades. Det är inte allt för otroligt att de människor vi nu ser spåren av i form av härdar, stolphål och avslag, själva har burit sten för att uppföra rösena över deras stora män och kvinnor.

I slutet av grävningen som kommer att pågå i sammanlagt fem veckor kommer vi att anordna visningar, där tid och samlingsplats kommer att stå här på bloggen. Hoppas på att se er då!

Karl-Oskar Erlandsson, Kalmar läns museum

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar