fredag 18 december 2009

Gladhammarrapporten är på gång!

Just nu pågår de t sista intensiva arbetet med att färdigställa förundersökningsrapporten från sommarens undersökningar som utfördes vid gruv- och Hyttområdet vid Gladhammar.

Ja nu sliter vi för fullt för att bli färdiga med rapporten. Det är ju ett massivt material som blev insamlat under de tre veckor som undersökningen höll på. Detta kommer också att visa sig då rapporten tenderar att bli tämligen tjock(!).

I somras fick vi också möjlighet att, med hjälp av en mobilkran, hissas ned i gruvhålen för att ta en titt. Detta har vi bloggat om vid ett tidigare tillfälle. Nu tänkte vi att vi skulle erbjuda alla er andra att följa med ner i gruvornas djup. Vi har sammanställt en liten film som togs nere i gruvan. Man får en lite känsla av hur det ser ut därnere, även om det naturligtvis inte slår den äkta upplevelsen. Filmen är tagen på ca 10 m djup och man ser tydligt sår av den brytning som skett på platsen framförallt genom tillmakning dvs eld. Detta syns som små ”negativa” bulor i väggarna, nästan som om man tagit en glasskupa och tagit ett tag i bergväggen.

Har ni ljud på datorn kan ni också höra lite av det ljud som var högst påtagligt där nere, mämligen droppandet av vatten.


Mycket nöje!


Nicholas Nilsson
KLM





måndag 7 december 2009

Forskning på långtid

Efter två och ett halvt år som grävling på Länsmuseet i Kalmar tar jag nu tjänstledigt i två år. Från den första november 2009 och två år framåt är jag anställd på Högskolan i Kalmar, snart Linnéuniversitetet, och ska ägna mig åt forskning på heltid.

Tjänsten kallas "postdoktor", och tanken är att den ska bereda möjlighet för fortsatt forskning efter avslutad forskarutbildning och doktorsexamen. Jag blev klar med min doktorsavhandling i Stockholm 2006, och efter några år i myllan får jag nu alltså sätta mig vid skrivbordet igen. Förra gången handlade det om Öländsk stenålderskeramik från omkring 5000 f Kr, så kallad gropkeramik. Nu tar jag klivet ca 500-1000 år tillbaks i tiden och startar ett forskningsprojekt kring den tidigaste stenålderskeramiken på Öland, trattbägarkeramiken, och det ölänska jordbrukets ursprung.

Mitt postdoktor-projekt har fått namnet "Keramik och jordbruk under neolitikum" och går ut på att med olika metoder undersöka trattbägarkeramikens relation till det tidigaste jordbruket på Öland. Tidsmässigt kommer jag att befinna mig i bondestenålderns början, tidigneolitikum ca 4000-3300 f Kr. Under 2008 undersökte jag och kollegor från KLM två boplatser från denna tid på Öland, i Resmo respektive Runsbäck. I Resmo hittade vi ett fyndrikt kulturlager högt upp längs landborgssluttningen, innehållandes bland annat stora mängder skärvor från fint dekorerade tidstypiska keramikkärl från ca 3800-3300 f Kr. Platsen är av stort intresse inte minst för närheten till de fyra stenkammargravar, så kallade megalitgravar, från bondestenåldern som finns i socknen. En av dessa ligger strax norr om kyrkan precis vid vägen (se bild) och de övriga tre ligger i Mysinge i södra delen av socknen. Boplatsen som vi undersökte i Runsbäck är unik på så sätt att vi här fick möjlighet att upptäcka och undersöka ett boningshus från ungefär 3600-3300 f Kr. Kring huset fanns rikligt med fynd, bland annat stora mängder keramikskärvor från fint dekorerade tidstypiska trattbägare. Keramiken från Resmo och Runsbäck kommer nu att utgöra grundmaterialet i mitt forskingsprojekt.


Exempel på trattbägarkeramik från Resmo. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.


Exempel på trattbägarkeramik från Runsbäck. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.

En fråga som har sysselsatt en del tidigare forskning har varit vilken roll odling respektive boskapsskötsel spelade i stenålderns jordbruk på Öland. Genom att vrida och vända på det material som vi nu har grävt fram, och genom att låta utföra kemiska analyser på keramiken från Resmo och Runsbäck, hoppas jag nu kunna få en del svar som kan belysa denna fråga. De samlade resultaten kan sedan sättas in i ett större sammanhang, där andra intressanta frågor kan ställas. Hur kommer det sig t ex att man under början av bondestenåldern byggde (minst) fyra megalitgravar i Resmo? Inga andra sådana gravar är kända på Öland, och närmaste megalitgrav i östra Sverige finns i Alvastra på östra sidan om Vättern. Gravar av den här typen är annars vanliga bland annat i Skåne och i Falbygden i Västergötland, och förknippas starkt med trattbägarkulturen och det tidiga jordbruket.


Megalitgraven norr om Resmo kyrka. Foto Magnus Petersson/KLM.

Även om jag nu alltså tar paus från Kalmar läns museums arkeologienhet, så kommer jag att fortsätta figurera här på bloggen. Framöver kommer en mer utförlig presentation om vad det är jag tänkt göra i min forskning, och successivt kommer jag också att skvallra lite om hur arbetet fortskrider. Inom ramen för forskningen kommer jag också att hålla lite föreläsningar i olika sammanhang, även dessa berättar jag så klart om här. En teaser är att jag ska hålla en populärvetenskaplig föreläsning i samband med Linnéuniversitetets stora invigningshelg i början av februari 2010. Mer info kommer!


Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

måndag 23 november 2009

Gamla stadsmuren i fokus.

Nej, arkeologienheten har inte tagit vinterledigt. Det har varit lite dåligt med bloggar på sista tiden men nu är det dags igen.


I förra veckan grävdes det i gamla stan i samband med att en fjärrvärme ledning skulle grävas ned. För att detta skulle bli möjligt var man tvungen att korsa den gamla medeltida stadsmuren som en gång kringgärdade staden. Muren syns på vissa ställen i gamla stan där den rekonstruerats . Det mesta av den ligger dock under mark, osynlig för omvärden. Genom tidigare undersökningar och gamla kartor har vi dock en ganska god bild av var den ligger. När nu fjärrvärme skulle läggas ned vid Odengatan visste vi att muren skulle komma idagen. Och mycket riktigt så gjorde den det.





Med sina ca 700 år på nacken kan den te sig lite skamfilad, men vem skulle inte göra det vid en sådan aktningsvärd ålder! Botten på det som återstår av muren såg dagens ljus igen och vi pasade på att dokumentera den genom fotografering och inmätning. För att fjärrvärmen skulle kunna dras vidare var den tvungen att korsa muren och ligga på ett viss djup. För att klara detta beslutades det att en del av muren skulle "sågas" bort! Så skedde också och med detta "lilla" ingrepp kunde fjärrvärmen dras vidare och muren kunde bibehållas relativt intakt.























Alla var nöjda och belåtna.





Nicholas Nilssson

KLM

torsdag 19 november 2009

Hällristningar längs E22 Gamleby – Helgenäs

För några veckor sedan var Ludvig och jag ute och grävde sökschakt längs E22 mellan Gamleby och Helgenäs. Som vi tidigare berättat här på bloggen så hittade vi fyra nya boplatser och ett par nya skålgropsförekomster. Längs vägsträckningen finns sedan tidigare också en mängd kända hällristningslokaler. Som en del i utredningen ingick därför också en hällristningsinventering.

Inventeringen syftade till att se om det finns ytterligare ristningsytor inom eller intill de nya vägsträckningarna som i så fall berörs av vägbygget. Till vår hjälp hade vi hällristningsexperterna Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam från BOTARK. Efter bara ett par dagars arbete hade dom hittat ytterligare ett 20-tal nya ytor! Ludvig och jag kan bara konstatera att det lönar sig att har experthjälp!

Sven-Gunnar och Kenneth dokumenterade även de ytor som vi hittat den första veckan vid Valstad utanför Gamleby. Totalt resulterade inventeringen vid Valstad i hela 15 tidigare okända ytor med skålgropar med totalt 102 skålgropar, på en åsrygg utefter vägens västra sida.

Veronica borstar av mossa och jord från en av hällarna vid Valstad. Foto: L Papmehl-Dufay, KLM.

Längre norrut, vid Vida strax före samhället Björnsholm, finns sedan tidigare flera kända skålgropslokaler och här hade BOTARK redan 2008 gjort en hällristningsinventering på uppdrag av Högskolan i Kalmar, som nu kunde kompletteras ytterligare. Här hade Ludvig och jag också frilagt en tidigare känd förekomst, RAÄ 332. Innan vi gjorde det hade bara ett par skålgropar varit synliga, men nu kunde Sven-Gunnar och Kenneth räkna ihop 120 skålgropar och flera rännor! Nu vet Vägverket hur stor hällen är och kan anpassa upprustningen av vägskälet efter denna. I skogen sydväst om den kända hällen fann dom dessutom ett block med en ensam skålgrop på. Bägge dessa ligger i sluttningen nedanför ett stort gravkomplex med rösen och stensättningar. I närområdet finns ytterligare hällar och block med skålgropar på. Ett block ligger på åkern och mitt i den planerade gång och cykelväg som ska byggas. I samband med detta kommer blocket att flyttas till en ny plats där man fortfarande kan se det.
RAÄ 332 före friläggningen. Det var inte mycket som syntes av hällen... Foto: V Palm, KLM/VM.


Friläggning pågår! Foto: L Papmehl-Dufay, KLM.

Kenneth vid hällristningen RAÄ 332 efter friläggningen. Foto: S-G Broström, BOTARK.


En del av hällens skålgropar. Foto: S-G Broström, BOTARK.

Inventeringen fortsatte sedan norrut förbi Björnsholm. I dalgången som kommer upp ifrån Lofta kyrka finns en del kända skålgropsförekomster och nu kan ytterligare två läggas till dessa. På två hällar alldeles norr om infarten till gården Hägg finns nämligen två nya skålgropsförekomster.


Skålgropar vid Hägg. Foto: S-G Broström, BOTARK.

De nya ytorna har registrerats i FMIS och hittas som RAÄ Lofta 526-530 och RAÄ Gamleby 475-484. Rapporten över ärendet kommer att läggas ut på hemsidan om någon vecka.


Veronica Palm, Kalmar Läns Museum/Västerviks Museum

söndag 11 oktober 2009

Ny kurs i kulturmiljöpedagogik

Vi erbjuder vid Linnéuniversitetet en ny kurs i Kulturmiljöpedagogik. Kursen behandlar pedagogisk fördjupning inom arbetssätt där eleverna utmanas, och detta i miljöer som är något utöver de vanliga. Ur historiedidiaktiskt perspektiv studerar vi hur det förflutna kan göras meningsfullt och relevant i nuet för barn, ungdomar och vuxna. I samarbete med Kalmar Läns museum arbetar vi med tidsresor i teori och praktik. Tidsresorna är ett koncept, där Kalmar Läns museum under många år har lett utvecklingen och man har för detta uppmuntrats och prisats, såväl nationellt som internationellt. Kursen Kulturmiljlöpedgogik omfattar 15 högskolepoäng och ges på kvartsfart från januari till december 2010. Vissa moment genomförs i Kalmar eller Växjö och är obligatoriska. Andra moment arbetar Du med i din egen takt, och delvis via datorn. Läs mer här: http://lnu.se/utbildning/kurser/1KU015

Anmälning senast 15 oktober.

Vid frågor, kontakta Birgitta Gustafsson: birgitta.e.gustafsson@vxu.se.

lördag 3 oktober 2009

I dödens fotspår – en projektledare reflekterar

Alltsedan projektet kring den döde från Kalmar slott startade i februari har min roll varit att försöka att samordna arbetet kring projektet med allt vad det har inneburit. Det har varit en minst sagt spännande resa som många gånger varit lika hisnande som en åktur i en bergochdalbana. Nu, två veckor efter invigningen av utställningen som på något vis sammanfattar allt det jobb vi lagt ner i projektet, tycker jag att vi stolta kan konstatera att det faktiskt blev riktigt, riktigt bra!

Redan från start har vi tyckt att en utställning kring hela deckargåtan med den döde från slottet var självklart när alla resultat hade kommit in och bitarna i pusslet kring hans öde kunde läggas på plats. Det var viktigt för oss att allmänheten och alla som följt projektet i media och på vår webbplats fick en möjlighet att ”träffa” den döde när arbetet med att spåra hans livsöde var klart. Vår förhoppning var att utställningen skulle spegla hur vi genom att samarbeta med andra vetenskaper kan lyfta de arkeologiska fynden och ge en bild av det förflutna än den vi oftast möter i litteraturen. Vi tog fasta på att det som är spännande med arkeologin är att våra resultat kan komplettera, men samtidigt ibland också vända uppochner på, de historiska källorna och ge oss nya vinklar och fakta på redan förvärvad kunskap. Med detta i baggaget arbetade jag och utställningsproducenten vid museet, Maja Heuer, fram idéer om att bygga utställningen i två delar: en del som lade fokus på skelettet och det vetenskapliga arbetet med att lyfta hans öde, och en del som tog fasta på delar av resultaten som kunde spegla mannens samtid.

Valde vi då att ”ställa ut” skelettet? Ja, det gjorde vi. Skelettet placerades liggandes på rygg i en monter, en rekonstruktion av hur det såg ut på sjukhuset när vi röntgade vår döde man från slottet i CT-scannern. Anledningen att vi inte visar honom som vi hittade honom, dvs liggandes i en grop på mage med ansiktet nedåt, är i första hand etiska. Än idag anses det i många kulturer såsom skändande att begrava människor liggande på mage med ansiktet nedåt och en sådan begravning väcker uppenbarligen både känslor och uppmärksamhet. Vi kände därför att vi ville avdramatisera det hela, utan att för den skull ge illusionen av att han vilade i en grav – på rygg. Om vi hade lagt honom vilande på rygg hade det också känts fel, dels eftersom det inte var så vi fann honom och dels för att vi trots alla vetenskapliga resultat inte ville ge en missvisande bild av hans tro eller bakgrund. Att rekonstruera undersökningstillfället på sjukhuset kändes därför som ett bra val.

Rekonstruktionen av mannen är en central del i utställningen och den har redan väckt stor uppmärksamhet. Redan under invigningen kunde man höra kommentarer som: ”det känns som han lever” och ”det är otäckt vad verklig han ser ut”, men det roligaste var när vi hörde en person fråga: ”men var är rekonstruktionen då?”, en kollega svarade ”han står precis bredvid dig”! Personen i fråga hade trott att rekonstruktionen var en annan invigningsbesökare!

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om utställningen och hur vi jobbat fram den. Som projektledare och arkeolog är jag jättestolt att vi rott det här i hamn och så tacksam för alla goda samarbeten, vänskaper och hjälp som vi fått utifrån av t ex länssjukhuset i Kalmar, Petra Molnar på OFL, Caroline Arcini på RAÄ UV Syd, konstnären Oscar Nilsson, Ante Frändén på Tv4, Lennart Palm, Bengt Grafström och Anna Olofsson på Sveriges Radio Kalmar. Ett stort tack vill jag också rikta till Destination Kalmar och Statens Fastighetsverk för samarbetet kring de olika undersökningarna av skelettet. Till alla kollegor vill jag bara säga sammanfattningsvis: WE DID IT!

Ta er nu tid att göra nåt riktigt spännande och kul i höstmörkret! Kom nu till Kalmar och se vår fina utställning om skelettet från Kalmar slott och få en liten inblick i hur hans och andra människors liv kan ha sett ut under medeltiden. Håll dessutom också här på bloggen och på museets hemsida
www.kalmarlansmuseum.se efter påannonsering av den föreläsningsserie som är knuten till utställningen och som kommer under hösten!
Ulrika Söderström, KLM

fredag 2 oktober 2009

2+1 väg mellan Gamleby och Helgenäs

Vägverket kommer under våren 2010 att anlägga mitträcke, cykelbana och nya av- och påfarter längs E22:an mellan Gamleby och Helgenäs i Västerviks kommun. Vägen går genom ett mycket fornlämningsrikt landskap och därför har Kalmar Läns Museum och Västerviks Museum fått i uppdrag att göra en arkeologisk utredning för att se om fornlämningar kommer att beröras av vägarbetena.

Så här kan det se ut när man schaktar för en utredning och "titthål" tas upp med maskin. Här schaktar vi för en av- och påfartsögla vid Hägg, Lofta sn.


Under fyra dagar har Ludvig och jag varit ute i fält och grävt på valda platser längs den 1,5 mil långa sträckan och en hel del intressanta saker har framkommit. Vi har bl.a. hittat 4 oregistrerade hällar med skålgropar, 2 boplatser med stolphål och härdrester, 2 platser med kvarts- och flintfynd som kan indikera boplatser från sten- eller bronsåldern och 1 oregistrerad stensättning på en häll alldeles intill vägområdet. Inte så tokigt!
Samtidigt kan vi också konstatera att flera ytor är tomma på fornlämningar och ur den synpunkten lämpliga för vägbygget.

Vid ett vägskäl som berörs av vägbygget finns en häll med två registrerade skålgropar. För att kunna ge Vägverket råd om hur de kan rusta vägskälet utan att skada lämningen är det viktigt att se hur stor hällen är och om flera ristningar finns på den. Med hjälp av grävmaskinen tog vi därför bort de jordmassor som täckte hällen. Den var större än väntat - ca 10 x 15 m. När vi sedan borstade av den sista jorden och mossan såg vi att hela hällen var täckt av skålgropar!



Så här lite syntes av hällen före avtäckning. Ludvig pekar på en av skålgroparna. Nedan ser ni hällen i hela dess utbredning. Foto: V, Palm.



Om två veckor kommer en kompletterande inventering efter hällristningar att göras samtidigt som de vi hittat under den gångna veckan beskrivs och dokumenteras. Kanske kan det finnas någon bildristning på dem också?! Vi återkommer med mer information om hällristningarna längre fram.

Veronica Palm, KLM/VM