Arkeologi i Kalmar län

Ibland är inte arkeologin så glamorös som många tänker sig. I går var jag ute vid slottet och vi schaktade upp det sista för vattenledningen.



Det var ömsom snö, regn och ett ständigt ihållande kall vind. Det är sådana dagar som man undrar över sitt yrkesval. För det känns varken speciellt glamoröst eller spännande med arkeologi när tårna och fingrarna är stelfrusna redan innan frukostrasten. Den översta delen av marken hade frusit så det blev ett tungt jobb för grävmaskinen och som vanligt hade vi fått uppgift om att det inte skulle finnas vare sig ledningar eller avlopp där vi skulle schakta. Facit i går blev tre rejäla elledningar, två åskledare och ett avlopp för dagvattenledning. Inte för att det gör något rent arkeologiskt men det blir alltid knivigare med schaktningen.



Hittade vi något spännande då? Jo ytterligare en mur, som inte Åkerlund/Olsson hade framme på 1940-talet dök upp cirka 25 cm under markytan mitt för den södra slottsväggen. Den var drygt 2,4 m bred och cirka 1 m djup, sönderbruten både på in- och utsidan. Så nu återstår bara att mäta in alla schakt murar och platsen för skelettet med hjälp av GPS innan rören läggs ner och allt åter täcks över.

Cecilia Ring, KLM