Vid Gladhammar, ca 12 km sydväst om Västervik, har gruvverksamhet förekommit de senaste 500 åren. Man har brutit järn, koppar och kobolt och även i dag pågår verksamhet genom provborrningar efter guld. Hela gruvfältet är ca 1,5 km långt och uppdelat i tre områden med Ryssgruvefältet i nordväst, Holländarefältet i mitten och Sohlbergsfältet längst i sydväst. Den mest betydande brytningen har skett inom Holländarefältet där man brutit ned till 125 m djup. På 1700-talet anlades också ett 170 m långt schakt, den s.k. stollgången, för att dränera gruvan. Denna kallas Sankte Pers nyckel och mynnar via ett dike ut i Tjursbosjön nedanför gruvfältet.
Vy över gråbergsvarpen vid Holländarefältet med Tjursbosjön i bakgrunden.
Tyvärr är det också så att den verksamhet som pågått inte bara lämnat efter sig intressanta och besöksvärda kulturlämningar. Verksamheten har också resulterat i en stor mängd gruvavfall, upp emot 50 000 kubikmeter varp och slagg, som under årens lopp släppt ifrån sig en hel del tungmetaller, bl.a. arsenik, koppar, kobolt, zink och bly.
Ett av de vattenfyllda gruvschakten vid Solbergsfältet. I ytan syns rester av timmerkonstruktioner.
Gruvområdet har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och utgör idag fast fornlämning och ingår i ett större riksintresseområde för kulturmiljövård. Här finns en mängd lämningar som vittnar om den industriella verksamhet som pågått vid och intill gruvorna, många typiska för svensk bergsnäring under dessa århundraden. Gladhammars gruv- och hyttområde har också ett högt upplevelsevärde eftersom det är lätt tillgängligt för besökare och lämningarna finns inom ett ganska begränsat område. Det är väl värt ett besök!
Tyvärr är det också så att den verksamhet som pågått inte bara lämnat efter sig intressanta och besöksvärda kulturlämningar. Verksamheten har också resulterat i en stor mängd gruvavfall, upp emot 50 000 kubikmeter varp och slagg, som under årens lopp släppt ifrån sig en hel del tungmetaller, bl.a. arsenik, koppar, kobolt, zink och bly.
Ett av gruvschakten vid Holländarefältet.
De senaste åren har därför Västerviks kommun, på uppdrag av Länsstyrelsen, låtit utföra en omfattande studie av miljöproblemen i gruvområdet. Man har bl.a. gjort mängder med provtagningar och uppmätningar av gruvavfallet, grundvattnet och ytvattnet i Tjursbosjön.
De senaste åren har därför Västerviks kommun, på uppdrag av Länsstyrelsen, låtit utföra en omfattande studie av miljöproblemen i gruvområdet. Man har bl.a. gjort mängder med provtagningar och uppmätningar av gruvavfallet, grundvattnet och ytvattnet i Tjursbosjön.
Avfallet och det sönderbrutna berget vittrar sakta sönder när det exponeras för syre och regn, vilket gör att tungmetaller fälls ut och transporteras vidare ut i naturen. En stor mängd av dessa lagras upp i Tjursbosjöns bottensediment och uppskattningsvis finns cirka 600 ton koppar och 80 ton kobolt enbart i sjönsedimenten. Man räknar också med att det i gruvavfallen på land finns omkring 350 ton koppar, 40 ton kobolt, 30 ton bly, 10 ton zink och 10 ton arsenik. Varje år läcker det ut 430 kg koppar, 125 kg kobolt och 60 kg bly från gruvområdet ut i sjön (uppgifter från Västerviks kommun).
Idag fungerar Tjursbosjön som en uppsamlare av den största mängden tungmetaller, men vittringsprocessen kan snabbt ändras till det sämre om klimatet skiftar och likaså om pH-halten i sjön skulle förändras. Miljöproblemen vid Gladhammar kommer att pågå under mycket lång tid om ingenting görs. Transporten av t.ex. koppar kan pågå i flera tusen år. Området har därför placerats i s.k. riskklass 1 och tillhör ett av de högst prioriterade saneringsområdena i länet. Tungmetallerna påverkar främst det lokala ekosystemet, men det finns även vissa mindre områden med avfall som kan vara direkt farliga för människor t.ex. de arsenikhaltiga avfallen som ligger längs Tjursbosjöns strand.
Idag fungerar Tjursbosjön som en uppsamlare av den största mängden tungmetaller, men vittringsprocessen kan snabbt ändras till det sämre om klimatet skiftar och likaså om pH-halten i sjön skulle förändras. Miljöproblemen vid Gladhammar kommer att pågå under mycket lång tid om ingenting görs. Transporten av t.ex. koppar kan pågå i flera tusen år. Området har därför placerats i s.k. riskklass 1 och tillhör ett av de högst prioriterade saneringsområdena i länet. Tungmetallerna påverkar främst det lokala ekosystemet, men det finns även vissa mindre områden med avfall som kan vara direkt farliga för människor t.ex. de arsenikhaltiga avfallen som ligger längs Tjursbosjöns strand.
På grund av miljöproblemen runt gruvområdet har Västerviks kommun ansökt om att få utföra en total sanering, vilket bl.a. innebär pluggning och täckning av gruvhålen och bortschaktning av i stort sett allt gruvavfall inom gruv- och hyttområdet. Detta påverkar naturligtvis området som fornlämning och endast vissa delar kommer att bevaras. Det är därför viktigt att området karteras och dokumenteras innan saneringsarbetet påbörjas. Länsstyrelsen har därför beslutat att en arkeologisk förundersökning ska utföras.
Under v.27-29 kommer arkeologer från Kalmar Läns Museum, Dalarnas Museum och Västerviks Museum att utföra undersökningen. Vi samarbetar också med Sveriges Speleologförbund som gör en kartering nere i Holländarefältets gruvgångar. Vi kommer kontinuerligt att lägga upp mer information här på bloggen under arbetets gång.
Veronica Palm, Kalmar läns museum/Västerviks Museum
..................................................................................................
För den som vill läsa mer om miljöstudien hänvisas till Projekt Gladhammars Gruvor på Västerviks kommuns hemsida:
För den som vill läsa mer om miljöstudien hänvisas till Projekt Gladhammars Gruvor på Västerviks kommuns hemsida:
http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2375
Där kan Ni också hitta rapporten från den Kulturmiljöutredning som Länsmuseet genomförde år 2004.
Där kan Ni också hitta rapporten från den Kulturmiljöutredning som Länsmuseet genomförde år 2004.
Guidade turer vid Gladhammars gruvor:
Onsdag 8/7 kl. 18.00.
Onsdag 15/7 kl. 18.00.
Samling vid Holländarefältet intill Fårhultemasten. Glöm inte att ta på stadiga skor!
Kontaktperson: Veronica Palm, Kalmar Läns Museum/Västerviks Museum 070-636 26 13.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar