Det hela började egentligen under senhösten 2007, då jag och kollegan Nicholas vid en arkeologisk utredning i Kolstad på Öland hittade vad som troligen var en brunnsanläggning innehållandes stora mängder välbevarat trä, bland annat plankor och ett träkärl. Prover från träföremålen daterades med 14C-metoden till stenålderns slutskede, omkring 2000 f Kr. Ytterst få platser på Öland med lämningar från denna tid har undersökts arkeologiskt, och fyndet fick oss att börja fundera på hur senneolitikum, som perioden kallas på fackspråk, tett sig på Öland. Jag tog chansen och sökte stipendium för att kunna ägna lite tid åt att fördjupa mig i ämnet, och blev glädjande nog beviljad ett bidrag som jag alltså nu utnyttjar. Tanken är att arbetet ska resultera i en vetenskaplig artikel där Ölands senneolitikum står i fokus. En trevlig omständighet är att jag, sedan fyndet i Kolstad uppdagades och jag blev beviljad stipendiet, har haft turen att dyka på ytterligare ett spännande fynd från Ölands sennneolitikum. Under sensommaren 2008 hittade jag vid en förundersökning en grav i Björnhovda som av allt att döma är så gott som samtida med brunnen från Kolstad. Graven är av en typ som kallas flatmarksgrav, och är den första i sitt slag från Öland. Andra gravar från senneolitikum har hittats på Öland tidigare, men de flesta utgörs av så kallade hällkistor där flera personer har gravlagts i en kammare uppbyggd av kalkstenshällar.
Bilden visar flintföremål från senneolitikum som hittats i Vickleby socken på Öland.När jag nu sätter mig ner och börjar inomhusgräva i Ölands senneolitikum blir jag snabbt påmind om att detta är en väldigt spännande period, inte bara på Öland utan över huvudtaget. Flinthantverket når sin teknologiska och estetiska kulmen, och mot slutet av perioden börjar inhemskt bronshantverk att praktiseras. I den efterföljande bronsåldern kan man tydligt se spåren av ett socialt stratifierat bondesamhälle, men grunderna till denna utveckling går tveklöst att följa tillbaks i senneolitikum och kanske ännu tidigare. Analyser av Öländska stenåldersskelett visar också att det åtminstone här är under senneolitikum som jordbruksekonomin på allvar etablerar sig.
Fynden av föremål från senneolitikum på Öland är ganska många, och genom digital teknik kan man idag på ett ganska enkelt sätt ta fram information om på vilka platser man hittat föremål från denna tid. Även om många felkällor måste beaktas så är Fornsök något som bör tilltala alla hembygds- och fontidsintresserade. Vilka fornlämnignar finns där du bor? Genom att söka i Fornsök efter platser med olika typer av fynd från senneolitikum har jag på bara några dagar kunnat ta fram kartor över Öland där ca 5-6 tydliga koncentrationer kan urskiljas, områden där fynd från senneolitikum påträffats i stora mängder och mellan vilka fynden är betydligt färre. För tio år sedan skulle detta arbete ha tagit månader. Nu kan jag lätt använda detta som underlag och språngbräda för mina vidare analyser och funderingar. Är det 4000-åriga sociala enheter eller kärnbygder som avspeglar sig i koncentrationerna, eller finns det andra förklaringar? De kommande veckornas arbete kanske kommer att ge nya frågor och förhoppningsvis också några svar. På tisdag åker jag till Stockholm för att titta på Historiska museets samling av lösfynd från Ölands senneolitikum, och kanske får jag anledning att återkomma med mera tankar och idéer här på bloggen.
Ludvig Papmehl-Dufay, KLM
"i Kolstad på Öland hittade vad som troligen var en brunnsanläggning innehållandes stora mängder välbevarat trä, bland annat plankor och ett träkärl."
SvaraRaderaKolstad nära Borgholm förmodar jag? Hoppas ni varit rädda om trämaterialet! Det borde också mätas upp till en flytande dendrokronologisk serie för att kanske kunna kopplas ihop med något annat så småningom. Om det nu är fråga om ek (eller tall), förstås. skulle det finnas samtida fynd från götaland, gotland, norra polen, norra tyskland, så finns väl en viss chans att kanske kunna koppla ihop det så småningom. Vad har gjorts?
Hej,
SvaraRaderaKolstad mellan Borgholm och Köpingsvik, stämmer bra det. Dendrokronologi var det första vi tänkte på när det gällde datering av fyndet, och vi tog direkt kontakt med Hans Lindersson i Lund som tog sig en titt på det material som vi tagit tillvara. Han gjorde okulärt bedömningen att plankorna var av bok, vilket så vitt jag förstår stämmer ganska dåligt med dateringen som vi senare fick. Han la in en reservation om att det även kunde vara avenbok, vilket väl stämmer bättre rent paleoekologiskt. Hur som helst så sa han att årsringarna var för få för att göra så mycket med i nuläget, och då vi bara tog tillvara ett litet urval av trämaterialet ligger dendrokronologin i Kolstad på is för närvarande.
Det ska poängteras att fyndet framkom vid en utredning, där alltså syftet enbart var att fastställa förekomst av fornlämning eller ej. Även om delar av anläggningen grävdes sönder med grävmaskin så ligger merparten av trämaterialet kvar, och vi jobbar för närvarande på att få till en räddningsundersökning av brunnen så att vi kan ta tillvara och analysera resterande del av fyndmaterialet. Om så sker lär vi få anledning att återkomma, vilket jag definitivt hoppas. Och om mer omfattande undersökningar kommer till stånd i Kolstad så är min gissning och förhoppning att såväl dendrokronologi som andra paleoekologiska analyser kommer att spela stor roll.
Ludvig P-D
Tack för det utförliga svaret. Är det avenbok (Carpinus betulus), kan man som sagt nog inte ha några större förhoppningar om att kunna göra så någon vettig dendrokronologi av det, tyvärr.
SvaraRadera