Kalmar Storkyrka

 

Kalmar storkyrka eller Bykyrkan som den också kallades försvann från jordens yta med dunder och brak 1678 då de sista spillrorna av den en gång så ståtliga kyrkan sprängdes! Till råga på allt var det inte arvfienden dansken som tände stubintråden utan det var svenskarna själva, staden skulle förflyttas, allt som låg utanför slottet skulle bort. En ny stad såg dagens ljus, det som idag är Kvarnholmen i Kalmar.

 

Sedan en tid tillbaka håller jag på med ett projekt som jag kör ”off-duty” men som ändå har koppling till yrket. Hemma på kammaren försöker jag bygga upp den gamla Bykyrkan, som låg i gamla stan, så som den en gång kan ha sett ut. Jag bygger inte med klossar eller trä utan jobbar istället i datorn i ett 3D-program. Vad vet vi då om kyrkan? Hur såg den ut, hur stor var den, vad var den byggd av mm? Ja det finns inte så många avbildningar av kyrkan, en handfull avbildningar av Kalmar gamla stad finns från 1600-talet där kyrkan framstår som den större byggnaden i staden. Detaljer är dock svårt att uttyda från dessa bilder.

Kalmar stad på en avbildning från 1645 av Erik Dahlberg. Kyrkan syns i bildens högra del som den stora byggnaden som syns vida över alla andra.

På 1920-talet gjordes en arkeologisk undersökning av Sven Rosman på den plats där kyrkan en gång låg. Endast de sargade resterna av de undre grundmurarna fanns bevarade, men detta innebar ändå att man kunde göra en plan över hur kyrkans grundmått sett ut och vilka indelningar i form av olika rum som funnits. det kunde konstateras att grundstenen var av gråsten men att det övriga byggnadsmaterialet varit Öländsk kalksten. Vid undersökningen hittades också mindre delar vilka ger information om konstruktioner i kyrkan, fönsterutsmyckning, kolonner mm.

Grundplanen till kyrkan som den rekonstruerats efter de arkeologiska resultaten från undersökningarna på 1920-talet.

Ett samlat grepp kring det material som finns att tillgå i bevarade arkiv tog Martin Olsson på 1970-talet då han sammanställde detta i boken ”Kalmar storkyrka”. Denna bok är en fantastisk källa till information om hur kyrkan sett ut vid vissa tillfällen. Martin Olsson har gått igenom kyrkans räkenskaper och i dessa finns värdefull information om reparationer och underhåll av kyrkans olika delar. Ibland får man även en insikt i 1600-talets värld genom små kommentarer som skrivits ned, t.ex. hade en av dörrarna i tornet en dörr med hänglås för att ”hålla borta tjuvaktiga ungar”.

Martin Olsson bok om Kalmar storkyrka, vilken är en guldgruva att ösa information ur.

Med utgångspunkt i detta material håller jag alltså på med att bygga upp kyrkan igen, bit för bit. När det gäller utsmyckning och vissa interiöra och exteriöra detaljer kommer det att bli fråga om kvalificerade gissningar hur det kan ha sett ut. Jämförelser med andra kyrkor blir en stor del i denna utformning. Det man slås av när man bygger denna kyrka och får möjlighet att gå omkring inne i den är hur stor den var. För den tidens människor måste den ha upplevts som fantastisk. Man får också en insikt i de politiska beslut som ledde fram till att man valde att montera ned denna kyrka sten för sten för att sedan spränga de sista resterna av den. En kyrka som använts under 400 år fick ge vika för den tidens modernisering.

Jag har i stort sett byggt färdigt den stora kyrkobyggnaden och kommer att fortsätta med detaljer både interiört och exteriört. Tanken är att när den är helt färdig ska men kunna få en upplevelse av hur kyrkan såg innan Kalmarkriget 1611-1613, då kyrkan förstördes kraftigt och genomgick stora förändringar. Med rätt texturer tror och hoppas jag att detta kommer att vara möjligt.

Kyrkan sedd från sydöst med de mindre kapellen. Det var denna sida som låg mot det medeltida torget och som var huvudingång i kyrkan.

Interiörbild från högkoret mot tornet. Färgsättningen i bilden är endast utnyttjade i byggnadsskedet.

Med ”hammare” och penna.

Nicholas Nilsson

Prästhagsrapporten klar!

Det har tagit sin lilla tid, av olika skäl, men nu är rapporten från Prästhagsundersökningen 2009 klar. En diger lunta på ungefär 230 sidor blev det, med ett innehåll som har stora mängder ny kunskap om Ölands tidiga medeltid att bjuda på. Rapporten finns för nedladdning på www.kalmarlansmuseum.se.

Rapportens framsida.

Utdrag ur Prästhagsrapporten.

Undersökningen genomfördes under tre veckor i juni och juli 2009, med anledning av planerad nybyggnation i ett område som sedan gammalt gått under namnet Prästhag, beläget strax söder om Köpingsvik på Öland. Vid undersökningen hittades resterna efter omfattande bebyggelse i form av minst sex stolpburna byggnader, hägnader, flera brunnar samt avfallsgropar i vilka hela och trasiga föremål, matavfall med mera hamnat. Föremålsfynd och analyser visar att lämningarna kan dateras till ca 900-1250 e.Kr. d.v.s. sen vikingatid och tidig medeltid. Fyndet i Prästhag representerar därmed en agrar tidigmedeltida gårdsenhet vilket kan betraktas som unikt på Öland. För första gången har vi nu fått möjlighet att arkeologiskt undersöka en bebyggelse av den här typen på ön, där kunskapen tidigare varit mycket begränsad om icke-urban bebyggelse och byggnadstraditioner under sen vikingatid och tidig medeltid. Dateringen av gårdsbebyggelsen i Prästhag stämmer dessutom i tid väl överens med handelsplatsen i Köpingsvik ett kort stycke norrut, och det är rimligt att tänka sig att den undersökta gården på något sätt stått i relation till denna. En tolkning som förs fram är att den tidigmedeltida bebyggelsen i Prästhag utgör en föregångare till Köpings prästgård, som idag är belägen mindre än 100 meter öster om den undersökta gården. I rapporten presenteras undersökningen i detalj, och den tidigmedeltida gårdens datering, funktion och omgivning diskuteras.

Ludvig Papmehl-Dufay, KLM