En helt vanlig kotte?

En helt vanlig kotte?

I närmare 11 000 år låg den lilla tallkotten väl skyddad, inbäddad i gyttja, samtidigt som världen förändrades bara någon meter ovanför. Vid en arkeologisk undersökning i Smedby, väster om Kalmar sensommaren 2010, tog kottens törnrosasömn slut och den kom återigen upp i dagsljuset.

                                                

För att förstå varför kotten är speciell måste vi vrida tillbaka klockan 14 000 år. Vid denna tid försvann inlandsisen från Kalmarsundsområdet. Trycket från den kilometertjocka isen hade pressat ner berggrunden. I samband med isavsmältningen bildades en stor smältvattensjö i Östersjöbäckenet, Baltiska issjön. Den tidens strandlinje återfanns i trakten av dagens Nybro, ca 50 meter över dagens vattenyta.

För ca 11 600 år sedan fick den baltiska issjön kontakt med västerhavet vilket innebar en snabb sänkning av vattenytan, 600 år senare var vattennivån nere på dagens nivåer. Vid denna tid var tallen ett av de dominerande trädslagen. Kotten som du ser framför dig har suttit på en tall som stått nära vattnet. Efter att ha strött ut sina frön föll den ner i vattnet och sjönk så småningom till botten. Strax därefter skedde återigen en höjning i vattennivån vilket innebar att landområden som tidigare varit torrlagda blev översvämmade. Kotten kom efterhand att täckas med flera lager av sand, lera och gyttja.

Tillsammans med tallkotten fanns också lämningar efter tallgrenar och bark. En del av grenarna var delvis förkolnade. Om det är lämningar efter en skogsbrand eller rester efter en lägereld går inte att säga. Från samma tid, täckta av samma lager som kotten, framkom en eldstad och en bit brandskadad flinta några meter från den äldre strandlinjen.

Den lilla tallkotten är utställd på Kalmar läns museum som månadens föremål. I samma monter, bredvid tallkotten, ligger två breda lancettmikroliter. De två pilspetsarna kommer från Binga strax söder om Kalmar och är de äldsta funna redskapen i Kalmar län och samtida med kotten . Fynd från denna tid är få men visar att det funnits människor i området för 11 000 år sedan. Antalet människor i området var litet och de levde uteslutande på jakt, fiske samt insamling av nötter och bär. Man rörde sig över stora områden och slog upp sina tillfälliga lägerplatser nära vattnet. De första invandrarna levde i en värld som var under ständig förändring. Under loppet av ett par generationer kunde man se hur vattnet drog sig tillbaka eller återerövrade redan torrlagd mark.