måndag 23 mars 2009

Analysprover från skelettet på utlandsresa!

Arbetet med naturvetenskapliga analyser av skelettet från Kalmar slott fortsätter. I veckan som gick skickades små provrör till USA för analys, där man ska mäta kvoter för stabila kol- och kväveisotoper för att ta reda på mer om den döde.


Fil dr Anna Linderholm under arbete i DNA-laboratoriet.

Tidigare har vi berättat om vad analyser av gammalt DNA kan bidra med när det gäller detektivarbetet kring skelettet på Kalmar slott. Parallellt med DNA-analyserna görs flera andra kemiska analyser av skelettet, i syfte att ta reda på mer om den döde. På Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har fil dr Anna Linderholm under föregående vecka tagit små borrprover från ben och tänder på skelettet, och på kemisk väg har hon extraherat proteinet kollagen från benvävnaden. Resultatet som syns i botten på de små provrören kan liknas vid uppvispad äggvita, och på denna porösa massa mäter man sedan kvoter för ett antal olika isotoper av bland annat kol, kväve och svavel. De två förstnämnda berättar om individens diet, medan den sistnämnda kan ge ledtrådar om den eller de geologiska bakgrundsmiljöer som personen i fråga vistats i under sin livstid.


Två av provrören med kollagen från skelettet vid Kalmar slott.


I slutet av förra veckan skickades de små provrören med kollagen till ett laboratorium i USA, närmare bestämt till UC Davis Stable Isotope Facility Department of Plant Sciences i Kalifornien, där man kommer att mäta kvoten mellan de stabila isotoperna 13C/12C respektive 15N/14N. De resulterande värdena kallas deltavärden för 13C (kol tretton) respektive 15N (kväve femton), och tillsammans ger de information om delar av individens kost, närmare bestämt dess proteinintag. Deltavärdet för isotopen 13C varierar beroende på om proteinet i maten kommer från landlevande eller havslevande organismer, och deltavärdet för 15N varierar beroende på var i näringskedjan individen i fråga befinner sig. Genom att ta prover på tänder som bildats vid olika perioder i individens liv, kan man få en uppfattning om dieten har förändrats under livstiden.

Analyssvaren kommer att dröja ca 1 1/2 månad, men när de väl kommer får vi förhoppningsvis veta mer om individens matvanor, och därmed ytterligare en viktig pusselbit i vår strävan att förstå mer om vem han var.

Ludvig Papmehl-Dufay, KLM

6 kommentarer:

  1. Och anledningen till att ni kostar på just detta skelett sådana analyser är den ovanliga fyndkontexten? Lite magert när det inte finns några artefakter i graven.

    SvaraRadera
  2. Hej Martin!

    Satsningen har initierats utifrån skelettets ovanliga läge, både i förhållande till omgivande byggnader och det faktum att individen är lagd på mage. Dessa faktorer sätter onekligen fart på fantasin, och enligt vår mening finns därmed en stor publik potential som bör tas tillvara. Mer om satsningen kommer inom kort.

    Ludvig

    SvaraRadera
  3. Minns inte om ni redan har skrivit om det här på bloggen -- vad säger stratigrafin om begravningens datering? Fattade jag rätt -- låg killen i ett fundamentdike till en kåk?

    SvaraRadera
  4. Hej Martin

    Skelettet var nedgrävt i linje med södra slottslängans mur. Muren är uppförd på 1200-talet och det är svårt att tänka sig att skelettet skall ha funnits på plats innan muren uppfördes och inte skadats av byggnationen.
    Själva skelettet låg i något som först såg ut som steril sand ungefär 1 meter under dagens marknivå och massorna över bestod fyllnadsmassor.

    Cecilia Ring

    SvaraRadera
  5. OK, så muren antedaterar begravningen. Låg liket tillräckligt nära för att det skall se ut som om man har pulat ner honom i samband med bygget, innan man fyllt igen fundamentdiket? Eller har man grävt graven intill muren efter att diket fyllts igen, någon gång mellan södra längans färdigställande och fyllnadsmassornas påförning?

    SvaraRadera
  6. Man kan inte säga att han låg i fundamentsdiket men han låg tillräckligt nära för att man skall ha kunnat lägga ner honom samtidigt med murens uppförande. Det gick inte att se någon nedgrävning genom fyllnadsmassorna så det är svårt att säga att han är nedgrävd efter massorna förts på. Men å andra sidan gick det inte att se någon nedgrävning alls. Jorden runt själva skelettet hade samma fyllning/färg som omgivningen. Det förvånade mig eftersom man brukar kunna ana en färgskiftning åtminstone. Det fanns ju flera skelettdelar och inte heller i anslutning till dem gick det att se någon nedgrävning.

    Cecilia

    SvaraRadera