Rykande provtryck

Igår landade provtrycket av Blankaholmsboken, som jag skrev om i förra inlägget. Ett par småjusteringar bara, sen åker manuset till tryck för gott och ska landa i mångfaldigad version om ett par veckor. Boken blir klar i god tid till årets seminarium, med andra ord!

Boken blir på ungefär 200 sidor, med totalt 14 olika artiklar. Innehållet är brett och speglar vidden av den forskning som just nu pågår kring Ostkustens forntid och kulturhistoria. Många nya upptäckter och idéer presenteras, bland annat en exposé över hällristningsfynd de senaste 30 åren, bronsålderssvärdet från Oskarshamn, silverskatten från Hellerö, skålgropsfynden vid Snäckedalsgravfältet, stenåldershuset i Runsbäck med mycket mera. Vi trycker boken hos Books on Demand i Visby, och den kommer att finnas till salu via deras nätbokhandel så snart den är klar. Tills dess, visst är framsidan snygg?



Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

NU är den klar – Gladhammar rapporten!

Efter idogt arbete är den nu äntligen klar. Förundersökningen som genomfördes i somras höll på i ca tre veckor och under den tiden gjordes en omfattande kartering av de lämningar som fanns både vid gruvområdena vid Holländarefältet och Sohlbergsfältet men även vid Hyttan. En hel del schakt togs också upp för att se hur stratigrafin i områdena såg ut och för att se om där fanns några äldre bevarade lämningar under alla varphögar.

Alla resultat finns nu att läsa i rapporten. Materialet blev så omfattande att vi valde att göra två volymer av rapportresultaten. Rapporten innehåller mycket bild och kartmaterial. Rapporten är nu också tillgänglig på museets hemsida under "arkeologiska rapporter".

Knappt har rapporten hunnit svalna förrän nästa etapp är på gång. Nu väntar en särskild undersökning av vissa områden och länsstyrelsen har nu lagt ut ärendet på anbud.

Nicholas Nilsson
KLM

Blankaholmsseminariet igen och i tryck

Det händer saker, trots att det inte alltid syns här på bloggen... Här kommer lite kort skvaller om saker som är på gång inom den närmaste månaden. Mer info kommer när den finns.

Under sista helgen i februari anordnar Michael Dahlin för tredje året i rad ett tvådagarsseminarium i Blankaholm på temat "Forntid längs ostkusten". Håll utkik på hans egen blog för schema och detaljer kring anmälan. De två första upplagorna av Blankaholmsseminariet har varit mycket välbesökta och uppskattade. Jag kan som medredaktör stolt meddela att föredragen från dessa båda seminarier inom kort kommer att finnas i tryckt version! Boken ges ut av Västerviks museum i samarbete med Studiefrämjandet och Samhällsföreningen Blankaholm-Solstadström, som också alla tre är med och sponsrar seminariet. Boken, som kommer att stå klar till årets seminarium, innehåller 14 artiklar skrivna av arkeologer och forskare verksamma längs ostkusten. Tillsammans täcker de in så gott som hela förhistorien, och faktiskt även lite historisk och modern tid. Flera spännande nyfynd presenteras i detalj. Mycket stenålder och bronsålder kan utlovas.

Innehållet kommer att presenteras mer i detalj här framöver. Jag har just skickat hela manuset till tryck, och får ett provtryck förhoppningsvis inom några dagar. Sen kommer väl boken om några veckor... Tills dess får ni nöja er utan bild, men jag kan lova att framsidan är snygg!

Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

Gladhammarrapporten är på gång!

Just nu pågår de t sista intensiva arbetet med att färdigställa förundersökningsrapporten från sommarens undersökningar som utfördes vid gruv- och Hyttområdet vid Gladhammar.

Ja nu sliter vi för fullt för att bli färdiga med rapporten. Det är ju ett massivt material som blev insamlat under de tre veckor som undersökningen höll på. Detta kommer också att visa sig då rapporten tenderar att bli tämligen tjock(!).

I somras fick vi också möjlighet att, med hjälp av en mobilkran, hissas ned i gruvhålen för att ta en titt. Detta har vi bloggat om vid ett tidigare tillfälle. Nu tänkte vi att vi skulle erbjuda alla er andra att följa med ner i gruvornas djup. Vi har sammanställt en liten film som togs nere i gruvan. Man får en lite känsla av hur det ser ut därnere, även om det naturligtvis inte slår den äkta upplevelsen. Filmen är tagen på ca 10 m djup och man ser tydligt sår av den brytning som skett på platsen framförallt genom tillmakning dvs eld. Detta syns som små ”negativa” bulor i väggarna, nästan som om man tagit en glasskupa och tagit ett tag i bergväggen.

Har ni ljud på datorn kan ni också höra lite av det ljud som var högst påtagligt där nere, mämligen droppandet av vatten.


Mycket nöje!


Nicholas Nilsson
KLM

Forskning på långtid

Efter två och ett halvt år som grävling på Länsmuseet i Kalmar tar jag nu tjänstledigt i två år. Från den första november 2009 och två år framåt är jag anställd på Högskolan i Kalmar, snart Linnéuniversitetet, och ska ägna mig åt forskning på heltid.

Tjänsten kallas "postdoktor", och tanken är att den ska bereda möjlighet för fortsatt forskning efter avslutad forskarutbildning och doktorsexamen. Jag blev klar med min doktorsavhandling i Stockholm 2006, och efter några år i myllan får jag nu alltså sätta mig vid skrivbordet igen. Förra gången handlade det om Öländsk stenålderskeramik från omkring 5000 f Kr, så kallad gropkeramik. Nu tar jag klivet ca 500-1000 år tillbaks i tiden och startar ett forskningsprojekt kring den tidigaste stenålderskeramiken på Öland, trattbägarkeramiken, och det ölänska jordbrukets ursprung.

Mitt postdoktor-projekt har fått namnet "Keramik och jordbruk under neolitikum" och går ut på att med olika metoder undersöka trattbägarkeramikens relation till det tidigaste jordbruket på Öland. Tidsmässigt kommer jag att befinna mig i bondestenålderns början, tidigneolitikum ca 4000-3300 f Kr. Under 2008 undersökte jag och kollegor från KLM två boplatser från denna tid på Öland, i Resmo respektive Runsbäck. I Resmo hittade vi ett fyndrikt kulturlager högt upp längs landborgssluttningen, innehållandes bland annat stora mängder skärvor från fint dekorerade tidstypiska keramikkärl från ca 3800-3300 f Kr. Platsen är av stort intresse inte minst för närheten till de fyra stenkammargravar, så kallade megalitgravar, från bondestenåldern som finns i socknen. En av dessa ligger strax norr om kyrkan precis vid vägen (se bild) och de övriga tre ligger i Mysinge i södra delen av socknen. Boplatsen som vi undersökte i Runsbäck är unik på så sätt att vi här fick möjlighet att upptäcka och undersöka ett boningshus från ungefär 3600-3300 f Kr. Kring huset fanns rikligt med fynd, bland annat stora mängder keramikskärvor från fint dekorerade tidstypiska trattbägare. Keramiken från Resmo och Runsbäck kommer nu att utgöra grundmaterialet i mitt forskingsprojekt.


Exempel på trattbägarkeramik från Resmo. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.


Exempel på trattbägarkeramik från Runsbäck. Foto Ludvig Papmehl-Dufay/KLM.

En fråga som har sysselsatt en del tidigare forskning har varit vilken roll odling respektive boskapsskötsel spelade i stenålderns jordbruk på Öland. Genom att vrida och vända på det material som vi nu har grävt fram, och genom att låta utföra kemiska analyser på keramiken från Resmo och Runsbäck, hoppas jag nu kunna få en del svar som kan belysa denna fråga. De samlade resultaten kan sedan sättas in i ett större sammanhang, där andra intressanta frågor kan ställas. Hur kommer det sig t ex att man under början av bondestenåldern byggde (minst) fyra megalitgravar i Resmo? Inga andra sådana gravar är kända på Öland, och närmaste megalitgrav i östra Sverige finns i Alvastra på östra sidan om Vättern. Gravar av den här typen är annars vanliga bland annat i Skåne och i Falbygden i Västergötland, och förknippas starkt med trattbägarkulturen och det tidiga jordbruket.


Megalitgraven norr om Resmo kyrka. Foto Magnus Petersson/KLM.

Även om jag nu alltså tar paus från Kalmar läns museums arkeologienhet, så kommer jag att fortsätta figurera här på bloggen. Framöver kommer en mer utförlig presentation om vad det är jag tänkt göra i min forskning, och successivt kommer jag också att skvallra lite om hur arbetet fortskrider. Inom ramen för forskningen kommer jag också att hålla lite föreläsningar i olika sammanhang, även dessa berättar jag så klart om här. En teaser är att jag ska hålla en populärvetenskaplig föreläsning i samband med Linnéuniversitetets stora invigningshelg i början av februari 2010. Mer info kommer!


Ludvig Papmehl-Dufay, KLM/Linnéuniversitetet

Gamla stadsmuren i fokus.

Nej, arkeologienheten har inte tagit vinterledigt. Det har varit lite dåligt med bloggar på sista tiden men nu är det dags igen.


I förra veckan grävdes det i gamla stan i samband med att en fjärrvärme ledning skulle grävas ned. För att detta skulle bli möjligt var man tvungen att korsa den gamla medeltida stadsmuren som en gång kringgärdade staden. Muren syns på vissa ställen i gamla stan där den rekonstruerats . Det mesta av den ligger dock under mark, osynlig för omvärden. Genom tidigare undersökningar och gamla kartor har vi dock en ganska god bild av var den ligger. När nu fjärrvärme skulle läggas ned vid Odengatan visste vi att muren skulle komma idagen. Och mycket riktigt så gjorde den det.





Med sina ca 700 år på nacken kan den te sig lite skamfilad, men vem skulle inte göra det vid en sådan aktningsvärd ålder! Botten på det som återstår av muren såg dagens ljus igen och vi pasade på att dokumentera den genom fotografering och inmätning. För att fjärrvärmen skulle kunna dras vidare var den tvungen att korsa muren och ligga på ett viss djup. För att klara detta beslutades det att en del av muren skulle "sågas" bort! Så skedde också och med detta "lilla" ingrepp kunde fjärrvärmen dras vidare och muren kunde bibehållas relativt intakt.























Alla var nöjda och belåtna.





Nicholas Nilssson

KLM

Hällristningar längs E22 Gamleby – Helgenäs

För några veckor sedan var Ludvig och jag ute och grävde sökschakt längs E22 mellan Gamleby och Helgenäs. Som vi tidigare berättat här på bloggen så hittade vi fyra nya boplatser och ett par nya skålgropsförekomster. Längs vägsträckningen finns sedan tidigare också en mängd kända hällristningslokaler. Som en del i utredningen ingick därför också en hällristningsinventering.

Inventeringen syftade till att se om det finns ytterligare ristningsytor inom eller intill de nya vägsträckningarna som i så fall berörs av vägbygget. Till vår hjälp hade vi hällristningsexperterna Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam från BOTARK. Efter bara ett par dagars arbete hade dom hittat ytterligare ett 20-tal nya ytor! Ludvig och jag kan bara konstatera att det lönar sig att har experthjälp!

Sven-Gunnar och Kenneth dokumenterade även de ytor som vi hittat den första veckan vid Valstad utanför Gamleby. Totalt resulterade inventeringen vid Valstad i hela 15 tidigare okända ytor med skålgropar med totalt 102 skålgropar, på en åsrygg utefter vägens västra sida.

Veronica borstar av mossa och jord från en av hällarna vid Valstad. Foto: L Papmehl-Dufay, KLM.

Längre norrut, vid Vida strax före samhället Björnsholm, finns sedan tidigare flera kända skålgropslokaler och här hade BOTARK redan 2008 gjort en hällristningsinventering på uppdrag av Högskolan i Kalmar, som nu kunde kompletteras ytterligare. Här hade Ludvig och jag också frilagt en tidigare känd förekomst, RAÄ 332. Innan vi gjorde det hade bara ett par skålgropar varit synliga, men nu kunde Sven-Gunnar och Kenneth räkna ihop 120 skålgropar och flera rännor! Nu vet Vägverket hur stor hällen är och kan anpassa upprustningen av vägskälet efter denna. I skogen sydväst om den kända hällen fann dom dessutom ett block med en ensam skålgrop på. Bägge dessa ligger i sluttningen nedanför ett stort gravkomplex med rösen och stensättningar. I närområdet finns ytterligare hällar och block med skålgropar på. Ett block ligger på åkern och mitt i den planerade gång och cykelväg som ska byggas. I samband med detta kommer blocket att flyttas till en ny plats där man fortfarande kan se det.

RAÄ 332 före friläggningen. Det var inte mycket som syntes av hällen... Foto: V Palm, KLM/VM.

Friläggning pågår! Foto: L Papmehl-Dufay, KLM.

Kenneth vid hällristningen RAÄ 332 efter friläggningen. Foto: S-G Broström, BOTARK.

En del av hällens skålgropar. Foto: S-G Broström, BOTARK.

Inventeringen fortsatte sedan norrut förbi Björnsholm. I dalgången som kommer upp ifrån Lofta kyrka finns en del kända skålgropsförekomster och nu kan ytterligare två läggas till dessa. På två hällar alldeles norr om infarten till gården Hägg finns nämligen två nya skålgropsförekomster.

Skålgropar vid Hägg. Foto: S-G Broström, BOTARK.

De nya ytorna har registrerats i FMIS och hittas som RAÄ Lofta 526-530 och RAÄ Gamleby 475-484. Rapporten över ärendet kommer att läggas ut på hemsidan om någon vecka.


Veronica Palm, Kalmar Läns Museum/Västerviks Museum